Släktforska Namnskick - Versionshistorik

Lennart: Kategori tillagd

2026-10-22T16:55:28Z

Kategori tillagd

← Äldre version		Versionen från 22 oktober 2026 kl. 17.55
Rad 577:		Rad 577:
	\|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.		\|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
	\|}		\|}
	[[Kategori:Släktforska]]		[[Kategori:Släktforska och gårdsforska]]
	~~[[Kategori:Gårdsforska~~]]

Lennart: Kategori tillagd

2026-10-22T16:53:31Z

Kategori tillagd

← Äldre version		Versionen från 22 oktober 2026 kl. 17.53
Rad 577:		Rad 577:
	\|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.		\|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
	\|}		\|}
			[[Kategori:Släktforska]]
			[[Kategori:Gårdsforska]]

EvaH den 21 oktober 2026 kl. 13.10

2026-10-21T13:10:48Z

Visa ändringar

EvaH den 21 oktober 2026 kl. 12.58

2026-10-21T12:58:38Z

← Äldre version		Versionen från 21 oktober 2026 kl. 13.58
Rad 1:		Rad 1:
	== Personnamn och stavning ==		== Personnamn och stavning ==
			'''Inledning'''

	~~=== Inledning ===~~
	I släktforskning stöter man på att en persons namn skrivs på olika sätt i dokumentationen. Man frågar sig först: Är det samma person? Verkar det vara det, vilket namn ska man välja i sitt släktträd? Som släktforskare kan man välja att bestämma sig för en variant av stavning/namn. Det gjorde man förr i tiden, även för de namn som vi idag uppfattar som olika namn. Andra liknande namn kan ha olika ursprung och är inte utbytbara, med det visste inte alltid den som skrev i förr i tiden heller.		I släktforskning stöter man på att en persons namn skrivs på olika sätt i dokumentationen. Man frågar sig först: Är det samma person? Verkar det vara det, vilket namn ska man välja i sitt släktträd? Som släktforskare kan man välja att bestämma sig för en variant av stavning/namn. Det gjorde man förr i tiden, även för de namn som vi idag uppfattar som olika namn. Andra liknande namn kan ha olika ursprung och är inte utbytbara, med det visste inte alltid den som skrev i förr i tiden heller.

	~~====~~ Vilket namn kallade de sig själva för? ~~====~~		Vilket namn kallade de sig själva för?

	Det vet vi ju inte, finns det dokument de själva skrivit eller skrivit under så är det nog det de hette. Men de kallades kanske ett smeknamn/öknamn eller till exempel Tilda i Berg i stället för Matilda Andersdotter från gården Berg. Hade de ett yrke som smed kunde de kallas Sven Smen. De visste inte själva vad det stod för namn i kyrkböcker eller domböcker. Det händer att det är olika namn i husförhörslängden vid tiden för dödsfallet, död och begravningsboken samt bouppteckningen. Finns det en gravsten eller en dödsannons är det de själva som valt namn och stavning.		Det vet vi ju inte, finns det dokument de själva skrivit eller skrivit under så är det nog det de hette. Men de kallades kanske ett smeknamn/öknamn eller till exempel Tilda i Berg i stället för Matilda Andersdotter från gården Berg. Hade de ett yrke som smed kunde de kallas Sven Smen. De visste inte själva vad det stod för namn i kyrkböcker eller domböcker. Det händer att det är olika namn i husförhörslängden vid tiden för dödsfallet, död och begravningsboken samt bouppteckningen. Finns det en gravsten eller en dödsannons är det de själva som valt namn och stavning.

Rad 15:		Rad 16:
	1900 Dubbla förnamn och fasta efternamn		1900 Dubbla förnamn och fasta efternamn

	Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville ~~när~~ kyrkböckerna brunnit.		Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville efter kyrkböckerna brunnit.

			'''Förnamn'''

	~~==== '''Förnamn''' ====~~
	Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.		Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.

Rad 30:		Rad 32:
	Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.		Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.

	~~=====~~ '''Efternamn''' ~~=====~~
			'''Efternamn'''

	I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.		I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.

EvaH den 21 oktober 2026 kl. 12.56

2026-10-21T12:56:42Z

← Äldre version		Versionen från 21 oktober 2026 kl. 13.56
Rad 17:		Rad 17:
	Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville när kyrkböckerna brunnit.		Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville när kyrkböckerna brunnit.

	'''Förnamn'''		==== '''Förnamn''' ====

	Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.		Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.

Rad 31:		Rad 30:
	Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.		Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.

	'''Efternamn'''		===== '''Efternamn''' =====

	I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.		I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.

Rad 39:		Rad 37:
	Soldaterna fick efternamn efter vilken tjänst de hade, bytte de soldattorp så byttes namnet. Soldatnamn som man gillade lever kvar i generationer.		Soldaterna fick efternamn efter vilken tjänst de hade, bytte de soldattorp så byttes namnet. Soldatnamn som man gillade lever kvar i generationer.

	=== '''Namnlista''' ===		== '''Namnlista''' ==
	Ett urval av vanliga namn i Bohuslän. Hela listan finns på [https://www.rotter.se/faktabanken/personnamn/ Rotter.se Personnamn]. Jag har lagt till några varianter som jag har i mitt släktträd och som är vanliga i Bohuslän		Ett urval av vanliga namn i Bohuslän. Hela listan finns på [https://www.rotter.se/faktabanken/personnamn/ Rotter.se Personnamn]. Jag har lagt till några varianter som jag har i mitt släktträd och som är vanliga i Bohuslän
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"

EvaH: Skapat ny sida

2026-10-21T12:55:41Z

Skapat ny sida

Ny sida

== Personnamn och stavning ==

=== Inledning ===
I släktforskning stöter man på att en persons namn skrivs på olika sätt i dokumentationen. Man frågar sig först: Är det samma person? Verkar det vara det, vilket namn ska man välja i sitt släktträd? Som släktforskare kan man välja att bestämma sig för en variant av stavning/namn. Det gjorde man förr i tiden, även för de namn som vi idag uppfattar som olika namn. Andra liknande namn kan ha olika ursprung och är inte utbytbara, med det visste inte alltid den som skrev i förr i tiden heller.

==== Vilket namn kallade de sig själva för? ====
Det vet vi ju inte, finns det dokument de själva skrivit eller skrivit under så är det nog det de hette. Men de kallades kanske ett smeknamn/öknamn eller till exempel Tilda i Berg i stället för Matilda Andersdotter från gården Berg. Hade de ett yrke som smed kunde de kallas Sven Smen. De visste inte själva vad det stod för namn i kyrkböcker eller domböcker. Det händer att det är olika namn i husförhörslängden vid tiden för dödsfallet, död och begravningsboken samt bouppteckningen. Finns det en gravsten eller en dödsannons är det de själva som valt namn och stavning.

Svårast är runt sekelskiftena:

1700 Norska namn har blivit svenska

1800 Ny skrivstil, stavning och nya namn

1900 Dubbla förnamn och fasta efternamn

Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville när kyrkböckerna brunnit.

'''Förnamn'''

Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.

Bokstaven J kan fortfarande skrivas ibland G. Exempel: Alla dessa namn är en variant på Georgius: Jörgen, Görgen, Giörgen, Göran, Jöran, Örjan, Jörn, Georg.

C och K kan man variera mellan och ett H kan man sätta in i namnet. Exempel Mathias Carlsson.

Förr gav de gärna (döda) far-och morföräldrarnas namn vidare till barnen eller så valde de namn från avlidna släktingar. Dog barnet som fått ett släktnamn så fick nästa barn samma namn.

Bunden namngivning förkom framför allt på 1700-talet. Det betydde att äldsta sonen fick namn efter farfar och andra sonen efter morfar. Äldsta dottern fick mormors och nästa dotter farmors namn. Hade morfar och farfar samma namn kunde det bli två pojkar med samma namn, om möjligt med två variationer som Anders och Andreas. En son som föddes efter att fadern avlidit fick faderns förnamn och en dotter som döptes efter sin mors bortgång fick hennes förnamn. Om en änkling gifte om sig så var regeln att förstfödda dottern i nya äktenskapet döptes efter faderns första hustru.

Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.

'''Efternamn'''

I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.

Alla kunde ta ett eget släktnamn, det behövde de göra i städer. Det var många med samma namn och man saknade ett gårdsnamn att kombinera med förnamnet. Detta gällde även kvinnor som ibland valde att ha samma efternamn som sin man. 1920 – 1963 var makarna tvungna att ha samma efternamn. Patronymikon blev förbjudet först i namnlagen1963.

Soldaterna fick efternamn efter vilken tjänst de hade, bytte de soldattorp så byttes namnet. Soldatnamn som man gillade lever kvar i generationer.

=== '''Namnlista''' ===
Ett urval av vanliga namn i Bohuslän. Hela listan finns på [https://www.rotter.se/faktabanken/personnamn/ Rotter.se Personnamn]. Jag har lagt till några varianter som jag har i mitt släktträd och som är vanliga i Bohuslän
{| class="wikitable"
|A
|
|
|-
|Adolfina
|Tyskt
|Bildning av Adolf. Kortform Fina.
|-
|Amund
|Nordiskt
|
|-
|Anders
|Fornsvenskt
|Svensk form av Andreas; mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Anna
|Hebreiskt
|Mycket vanligt. Variationer Anne, Annetta och Annika.
|-
|Asmund
|Nordiskt
|Vanligast i Skåne och Västsverige.
|-
|Alma
|Spanskt
|I bruk i Sverige sedan 1720-talet.
|-
|B
|
|
|-
|Bernhard
|Tyskt
|Varianter Benal och Bernt.
|-
|Bernhardina
|Tyskt
|Feminin form av Bernhard. I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet. kortform Dina.
|-
|Betty
|Hebreiskt
|Engelsk smekform för Elisabet; ibland skrivet Betti. I bruk i Sverige sedan 1670-talet.
|-
|Bolla
|Nordiskt
|Dialektal smekform för Ingeborg (och ibland Botilla); vanligast i Västergötland.
|-
|Bothild
|Nordiskt
|Varianter Botilda, Bolla, Boel (danskt ursprung)
|-
|Brita, Britta, Börta (Västsverige)
|Keltiskt
|Kortformer av Birgitta (äldre Brigitta); ett av de vanligaste namnen i Sverige
|-
|C
|
|
|-
|Cecilia
|Latinskt
|Jfr Sissa och Sissela.
|-
|D
|
|
|-
|Didrik
|Tyskt
|Förekommer också som Tidrik och Tidik.
|-
|Dordi
|Grekiskt
|Svensk form av Dorotea; vanligast i mellersta Norrland (och i Bohuslän)
|-
|E
|
|
|-
|Elin
|Grekiskt
|Försvenskad form av Helena.
|-
|Elisabet
|Hebreiskt
|Jfr Lisa, Lisbet, Lisbeta, Lisken.
|-
|Erik
|Fornsvenskt
|Mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Erika
|Fornsvenskt
|Feminin form av Erik.
|-
|Ester
|Persiskt
|Bibliskt, troligen av persiskt ursprung.
|-
|Estrid
|Nordiskt
|
|-
|F
|
|
|-
|Frans
|Latinskt
|Tysk form av latinets Franciskus.
|-
|Fredrik
|Tyskt
|
|-
|Georg
|Grekiskt
|Av latinets Georgius, ursprungligen grekiskt. Jfr Jurgen, Jörgen och Örjan.
|-
|G
|
|
|-
|Gisle
|Nordiskt
|
|-
|Greta
|Grekiskt
|Kortform av Margareta; vanligt på 1700-talet.
|-
|Gude
|Nordiskt
|Kortform av namn med förleden Gud-; förekom i Bohuslän.
|-
|Gullbrand
|Fornsvenskt
|Vanligast i Västsverige.
|-
|Gunilla
|Nordiskt
|Latinisering av Gunhild.
|-
|Gunnar
|Nordiskt
|
|-
|Gustav
|Fornsvenskt
|
|-
|H
|
|
|-
|Hanna
|Hebreiskt
|Men vanligare kortform för Johanna.
|-
|Hans
|Tyskt
|Ursprungligen tysk kortform av Johannes.
|-
|Hedvig
|Tyskt
|Jfr Hedda.
|-
|Helena
|Grekiskt
|Jfr Elin, Eljena, Elna, Lena.
|-
|Helga
|Nordiskt
|Feminin form av Helge.
|-
|Helge
|Nordiskt
|Dialektala varianter som Helle, Hälje, etc.
|-
|Hemming
|Nordiskt
|
|-
|Henning
|Tyskt
|
|-
|Hilda
|Nordiskt
|
|-
|Hilma
|Fornsvenskt
|Troligen feminin form av Hilmar.
|-
|Hindrik
|Tyskt
|Se Henrik
|-
|Hulda
|Nordiskt
|
|-
|I
|
|
|-
|Inga
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska namn på Inge-.
|-
|Ingar
|Nordiskt
|Antingen yngre variant av Ingi(w)ara eller av Ing(e)gard, en sidoform till Ingegerd.
|-
|Ingeborg
|Nordiskt
|Jfr Bolla. (I Bohuslän Ingebor)
|-
|Ingegärd
|Nordiskt
|Dialektala varianter: Ingerd, Ingiärd, Inger, Inggiäl, Ingiel, Ingel, etc.
|-
|Ingel
|Nordiskt
|Yngre form för Ingjald och Ingolf.
|-
|Inger
|Nordiskt
|I södra Sverige en ombildning av Ingegerd, i östra och norra Sverige en talspråksform för Ingrid.
|-
|Ingrid
|Nordiskt
|Sammandragning av Ingefrid (I Bohuslän ofta Ingri)
|-
|Ivar
|Nordiskt
|Stavas Ifwar
|-
|J
|
|
|-
|Jakob
|Hebreiskt
|
|-
|Joel
|Hebreiskt
|I bruk i Sverige sedan slutet av 1500-talet.
|-
|Joen
|Hebreiskt
|Sidoform till Johan (möjligen ibland också till Jon); vanligast på 1500- och 1600-talet.
|-
|Johan
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes, vanligt namn i hela Sverige.
|-
|Johanna
|Hebreiskt
|Feminin form av Johannes. Jfr Hanna, Janna.
|-
|Johannes
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jochanan); många namn har sitt ursprung i detta namn: Johan, Jöns, Hans, John, Joen, Jan och Ivan (se dessa). Jfr även Jonas. Kan stavas Johannis.
|-
|Jon
|Hebreiskt
|För det mesta en kortform av Jonas, men kan under 1500- och 1600-talet ibland vara en sidoform till Johan (Joan, Joen).
|-
|Jonas
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jona). I äldre tid förekom det mest i kortformen Jon, som lätt förväxlas med Joen (av Johan). Sådana förväxlingar gjordes redan i samtiden, vilket ytterligare förvillar för forskaren. - Jfr Jon.
|-
|Jöns
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes.
|-
|Jörgen
|Grekiskt
|Dansk form av Georg.
|-
|K
|
|
|-
|Kajsa
|Grekiskt
|Smekform för Karin.
|-
|Karin
|Grekiskt
|Svensk form av Katarina.
|-
|Karl
|Nordiskt
|
|-
|Kerstin
|Latinskt
|Nysvensk form av Kristina.
|-
|Kerstina
|Latinskt
|Skånsk form av Kristina. I Bohuslän stavades det Cherstina
|-
|Klemet
|Latinskt
|Av Klemens
|-
|Kristen
|Latinskt
|Sidoform till Kristian; vanligt i Bohuslän och Skåne.
|-
|Kristian
|Latinskt
|Av latinets Christianus. Jfr Kersten, Kristen, (Christena)
|-
|Kristina
|Latinskt
|Av äldre Kristiana. Jfr Kerstin, Kerstina, Stina. (Christena) I Bohuslän ofta Kirsti.
|-
|Kristofer
|Grekiskt
|
|-
|L
|
|
|-
|Lars
|Latinskt
|Svensk form av latinets Laurentius. Lasse är en variant.
|-
|Lena
|Grekiskt
|Kortform av Magdalena och Helena.
|-
|Lina
|Tyskt
|Kortform av namn som Adelina, Evelina, Karolina, Nikolina.
|-
|Lisa
|Hebreiskt
|Kortform för Elisabet och Lisbeta.
|-
|Lisbet
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisbeta
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisette
|Hebreiskt
|Fransk diminutiv till Elisabet.
|-
|Lisken
|Hebreiskt
|Lågtyskt, diminutiv till Elisabet.
|-
|
|
|
|-
|M
|
|
|-
|Magdalena
|Hebreiskt
|Jfr Malena, Malin, Lena.
|-
|Magnus
|Latinskt
|Jfr Måns. I Bohuslän även Mogens (danskt)
|-
|Maja
|Hebreiskt
|Svensk smekform för Maria.
|-
|Malena
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena
|-
|Malin
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena.
|-
|Maren
|Latinskt
|Dansk form av Marina. (Vanlig i Bohuslän)
|-
|Margareta
|Persiskt
|Sengrekiskt namn, bildat av ett persiskt ord. Jfr Greta, Marit, Märet, Märta.
|-
|Marianne
|Franskt
|Diminutiv till Maria.
|-
|Marina
|Latinskt
|Bildat till mare (hav). Jfr Maren, Marna.
|-
|Marta
|Oklart
|Bibliskt namn, men kan också vara en kortform för Margareta (via Margta, Mareta, Marita) och Martina.
|-
|Martin
|Latinskt
|Av latinets Martinus.
|-
|Martina
|Latinskt
|Feminin form av Martin.
|-
|Matilda
|Tyskt
|Latinsk form av forntyska Mahthilt. Jfr Mektild. Kortform Tilda.
|-
|Mats
|Hebreiskt
|Svensk form av Mattias.
|-
|Måns
|Latinskt
|Svensk form av Magnus.
|-
|N
|
|
|-
|Nils
|Grekiskt
|Svensk form av Nikolaus. Niklas är en variant.
|-
|O
|
|
|-
|Ola
|Nordiskt
|Skånsk och västsvensk form av Olof.
|-
|Olaus
|Nordiskt
|Latinsk form av Olof.
|-
|Ole
|Nordiskt
|Dansk-norsk form för Olof; vanligast i Bohuslän.
|-
|Olena
|Nordiskt
|Feminin form av västsvenska Ole (= Olof). Även Oleana.
|-
|Olof
|Nordiskt
|Mycket vanligt i hela Sverige. I Bohuslän Oluf och Olle. Efternamnet kunde bli Olsson.
|-
|P
|
|
|-
|Per, Pehr, Pär Pähr
|Grekiskt
|Svensk form av Petrus.
|-
|Petter
|Grekiskt
|Nysvenska former av Petrus; varianterna Petter och Peter är dialektala skillnader.
|-
|R
|
|
|-
|Rangela
|Fornsvenskt
|Yngre form av Ragnhild; vanligast i Västsverige; varianter: Ragnil, Ragnila, Rangel, etc.
|-
|Rasmus
|Grekiskt
|Vanligast på Gotland och i Bohuslän.
|-
|Rear
|Norskt
|Västsvensk variant av norska Reidar; variant: Reer.
|-
|Rebecka
|Hebreiskt
|
|-
|Regina
|Latinskt
|
|-
|Reinhold
|Tyskt
|Variant: Renholt.
|-
|S
|
|
|-
|Sissa
|Latinskt
|Smekform för Cecilia. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Sissela
|Latinskt
|Försvenskad form av Cecilia.
|-
|Sivert
|Nordiskt
|Sidoform till Sigvard; vanligast i Bohuslän och Dalsland i många varianter: Sivar, Sivard, Siver.
|-
|T
|
|
|-
|Tolf
|Fornsvenskt
|Av äldre Torulf.
|-
|Tolla
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska Torlof. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Tolle
|Fornsvenskt
|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
|}