Munkepedia - Användarbidrag [sv]

Testsida

2024-04-06T17:06:14Z

90.227.10.123: Bildtext

== ANNO 1690 ==
16-2 Begrov en gammal hustru fr Aspång d Olsdotter fattig og åldrig 70 år.
2-3 Begrov en man fr Aspång
16-3 Begrov en ännu äldre man fr Svarteborg, skrumpen och ådrig. Såg dåligt, hörde dåligt och luktade dåligt. Han blev 89 år.
24-3 Christen Aslagsson 68 år gl.
108 döda 1699 Ingri
Andreas Seth Präst<ref>Svarteborgs Dödsbok 1690</ref>
[[Huvudsida]]

https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening/ny-sida-34

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>

Test av länk till rubrik

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Series Pastorum|Länk till Intro-sidan, series pastorum]]

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Rotar & Hemman|Förteckning över rotar och hemman]]

http://81.224.134.146/mediawiki/index.php/Special:Slumpsida

[[Special:Slumpsida|Slumpsida]]
[[Fil:Blåsuga.jpg|miniatyr|Blåsuga ]]

== Referenser ==
<references />

Munkedals Vattenfabrik

2024-03-30T13:10:19Z

90.227.10.123:

[[Fil:UMFA54429 1806.jpg|miniatyr|Munkedals Vattenfabrik]]
[[Fil:Munkedals Vattenfabrik 2023.jpg|miniatyr|Bryggarns hus, f.d. Munkedals Vattenfabrik så som det ser ut numera (augusti 2023). ]]
Munkedals Vattenfabrik (även kallat Bryggarn eller Bryggarns). Den byggdes av bröderna Foss, [[Calle Foss 1900-1976 89-1|Kalle Ernst]] och Gustav som hade startat tillverkning av dricka i källaren hos [[Oskar Färdig|Oscar Färdig]] tidigare. I huset fanns också en tid en skräddare och en frisör. Bryggeriet övertogs senare av Gunnar och Ketty Andreasson. Då den egna tillverkningen upphörde fungerade anläggningen som nederlag för Utsiktens bryggeri i Uddevalla. Huset fungerar idag som privatbostad.

[https://digitaltmuseum.se/011014442321/umfa54429-1806 Källa: Digitalt museum]

[https://kartor.eniro.se/?c=58.466429,11.678188&z=16&q=%22Vadholmsv%C3%A4gen,%2050,%20MUNKEDAL%22;208086655;geo Ungefärlig position på karta]
[[Kategori:Byggnader i Munkedal]]

Kalle Foss

2024-03-30T09:28:56Z

90.227.10.123:

[[Fil:Kalle Foss UMFA54429 4522.jpg|miniatyr|Kalle Foss. Foto Oskar Färdig]]
Karl Foss, eller Kalle (även Calle) Foss var känd revymakare i bygden under många år. Han levde mellan 1900 och 1976.
[[Fil:Kalle Foss vid skrivbordet.jpg|miniatyr|Kalle Foss med hedersdiplom vid skrivbordet ]]
Kalle Foss var anställd på [[Munkedals AB|bruket]] som vaktmästare i [[Föreläsningssalen]] och brukets badhus.

Källa: [https://digitaltmuseum.se/search/?q=kalle+foss Digitalt Museum]

Läs även artikel om [[Calle Foss 1900-1976 89-1|Kalle Foss i Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Personer]]

Farbror Calle och jag 18-2

2024-03-30T09:27:45Z

90.227.10.123: Länk

Farbror [[Kalle Foss|Calle]] och jag.

Min farbror Calle, var våran familjs ”allt i allo”. Såväl i glädje som i sorg.
[[Fil:Calle Foss.jpg|miniatyr|Calle Foss]]
Hur min pappas syster, Ida och Calle träffades, vet jag inte. Och när dom gifte sig var jag liten och har inget minne av detta. Men jag var med i alla fall, enl min mamma.

Dom bosatte sig i [[Föreläsningssalen]], på andra våningen med ingång från framsidan. Det fanns ingen balkong från början utan den tillkom senare. Exakt hur gammal jag var när mina minnen börjar ta form, kommer jag inte riktigt ihåg. Men jag minns att jag fick krypa på alla fyra upp för den branta trappan till själva lägenheten. Det var dubbla dörrar in, varav den yttersta var väldigt fin med glas-infattade rutor. Nere i tamburen fanns ett stort träskåp där stora isblock förvarades. Det var dåtidens kylskåp. Hade jag tur kunde jag vara där när det skulle bytas isblock. För det smälte ju så småningom. Tror det var arbetare från Herrgården, som gjorde detta. Blocken hämtades från den stora sågspåns-bingen, som låg på sidan om vägen, ner mot älven, fram till Föreläsningssalen. Tror det finns lite rester kvar än i dag. Jag vet att jag tyckte detta var jättekonstigt att isen låg i sågspån.

Det fanns uppstoppade djur på väggen vid trappan. Om jag minns rätt, så var det bl a en uggla, som hittats och den tog Calle hand om och såg till att den blev uppstoppad, för att sedan pryda trapp-uppgången.

Ja, så var jag uppe på andra våningen. Jag var alltid hos faster Ida och Calle när mamma var med och tog upp rovor på Herrgården. Det var ett kvinnogöra på 40-talet. När det var dags för mat eller saft och bulle fick jag sitta intill Calle. Han läste alltid tidningen, Kuriren, vid matbordet. Det var kanske därifrån han fick lite uppslag till sina många visor.

Inne i vardagsrummet fanns det stora skrivbordet, vilket var Calles arbetsplats. Det var där alla visor och tal kom till. Men skrivbordet var ”förbjuden mark” för mig. Att sitta mitt emot gick bra och då kunde det hända att han sjöng en liten trudelutt för mig.

Något jag tyckte var spännande, var att följa med Calle till källaren där den stora pannan fanns. Den eldades med Bricketter.Men jag fick hålla mig på avstånd, för det var väldigt varmt. Pannrummet låg under skolsalen, den som låg utåt kanalbanken till.

Calles trollerisaker, som förvarades ute på den stora vinden fick jag bara titta på. Det var bara trolleri-staven jag någon gång fick hålla i. Men hur jag än viftade så inte fick jag fram några näsdukar. Så trollerisakerna var ”se, men inte röra”.

Calle och Ida hade städningen av Föreläsningssalen. Då kunde jag vara med och hjälpa till. Fast det blev väl lite si och så med den saken. Minns att jag mest sprang omkring och skulle lära mig klättra på ribborna, som var utmed ena väggen.

Calle var en riktig ”spelevink”. Minns att mina fastrar pratade på när han var ute och körde bil. Det var inte alltid det gick rätt tillväga. Körkortet var inte alltid på plats och kanske hade han fått ett glas för mycket. För visst tyckte Calle om att få ett glas ibland. Och att hitta på rackartyg, det kunde han. Minns en gång när mamma och pappa hade kalas hemma. Då kom lekhumöret fram hos Calle. Han placerade en ”lort” på hallgolvet. När mamma upptäckte detta blev hon förskräckt, trodde ju någon hade mått illa och kräkts. Men så var ju inte fallet och den som fick sig ett gott skratt, ja det var Calle.

Min första gula tomat fick jag av Calle. Han var mycket på Trädgården, då den hade byggts uppe vid Pumpebron. Tror han var någon slags föreståndare där. Där fanns både grönsaker och blommor. Och det var där jag fick min gula tomat. Och visst var den god.

Det fanns ett piano i [[Föreläsningssalen]] och där brukade jag sitta och klinka när Ida och Calle städade. Jag kunde använda det tills jag fick ett eget piano. Och blev lite duktigare. Då fick jag vara med i Calles Midsommaruppträdande i Parken. Och det var ju stort. Usch, nu blev det lite skryt också. Det var inte meningen.

På kalas och andra familjeträffar hos Ida och Calle, var vi först i lägenheten Då var det skratt och mycket prat. Det kunde hända att spelkorten kom fram, då fick jag sitta hos pappa och titta på. Ibland samlades vi nere i den stora salen där Calle underhöll oss från scenen. Då blev det sång och trolleri. Och faster Idas mat som hon bjöd på, ja där är det hennes stuvade gröna ärter jag minns mest. En tid som nu är förbi.

När det var födelsedag i familjen eller bröllop, då var Calle en självskriven gäst. Han höll i det hela, sjöng och höll tal. Fick alla gästerna på topphumör. Och när det var tråkigheter, så var det Calle som var en ”klippa” för familjen och ordnade mycket av det praktiska.

Att ha egen jultomte var inte så dumt. Calle var tomte hos min familj när mina barn var små i flera år.

Gamla minnen är värdefullt. Så tycker jag.

Och jag som minns är Marita Östlund Wennerholm

Kuriosa och Källa:

Calle och brodern Gustaf startade [[Munkedals Vattenfabrik]]. Troligen omkring 1930 eller tidigare. Sedan 1950 talet blev fabriken nederlag för Utsiktens Bryggeri, Uddevalla

Calle föddes på Brudås under Stora Foss Östergård.

Far var Soldaten Nr 12, från Stångenäs Kompani, Herman Hansson Foss, och hans mor var Agnes Eugenia Carlsdotter, från Håby. Calle hade 10 syskon, varav 2 av systrarna var tvillingar.

Calle står som trädgårdsarbetare från Skolhuset, (Bruksskolan?) i Vigselboken och Ida som fabriksarbeterska från Ekeröd, Skälleröd

Calle Född 3 April 1900, Vigd 31 December 1942, Död 10 Augusti 1976.

Riksarkivet, Sveriges Dödbok 1860-2016, AD Foss C:8, Foss Alla:1
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 18-2]]

Testsida

2024-03-17T16:31:45Z

90.227.10.123:

Testsida

2024-03-17T12:04:55Z

90.227.10.123:

== ANNO 1690 ==
16-2 Begrov en gammal hustru fr Aspång d Olsdotter fattig og åldrig 70 år.
2-3 Begrov en man fr Aspång
16-3 Begrov en ännu äldre man fr Svarteborg, skrumpen och ådrig. Såg och hörde dåligt och luktade illa. Han blev 89 år.
Christen Aslagsson 68 år gl.
108 döda 1699 Ingri
Andreas Seth Präst<ref>Svarteborgs Dödsbok 1690</ref>
[[Huvudsida]]

https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening/ny-sida-34

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>

Test av länk till rubrik

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Series Pastorum|Länk till Intro-sidan, series pastorum]]

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Rotar & Hemman|Förteckning över rotar och hemman]]

http://81.224.134.146/mediawiki/index.php/Special:Slumpsida

[[Special:Slumpsida|Slumpsida]]

== Referenser ==
<references />

Urmakare till häst 17-2

2024-03-05T09:45:53Z

90.227.10.123: Länk

== Urmakare till häst ==
[[Fil:Bror-Gunnar m häst .jpg|miniatyr]]
Verksamheten som optiker och urmakare är bara en liten del av Bror-Gunnar Anderssons livshistoria. I samband med att jag intervjuade honom angående tre generationer urmakare i rakt nedstigande led blev detta mycket tydligt. Här följer mera av hans barndoms- och ungdomsminnen som han gärna berättade om och som nog väcker minnen hos många av Munkedalsbygdens läsare.

Bror-Gunnars intresse för hästar väcktes mycket tidigt. De fyra första barndomsåren, med början 1935, hade han sin morfar och mormor Alex och Hanna Henning som nära och kära grannar där i närheten av Gabrielssons verkstad och Färdigs fotoateljé. De kom närmast från Uddevalla, där Alex hade vedgård och bedrev vedhandel. Veden levererades till kunderna med häst, så småningom med lastbil. (I Uddevallarevyn skojade man om ett inslag i gatubilden, nämligen Hennings bil med ”O fram (länsbokstaven) och ve’ bak”.

Tidigare hade han haft gård i Frändefors. Egentligen var han trädgårdsmästare, och framför allt kusk, säger Bror-Gunnar. Vidare berättar han att mormor skildrat att Henning ofta körde länssekreteraren till residenset i Vänersborg. Denne hade podager (gikt i fötterna) och kunde inte gå, varför kusken fick bära honom till och från droskan. Morfar kunde hästar.

== På jakt efter gödsel ==
Närmare [[Kviströmsälven|Kvistrumsälven]], där brandstationen senare kom att byggas, arrenderade Alex nu en åkerplätt för grönsaksodling. Han behövde stallgödsel, och tänkte ta sig till Faleby för att höra med Fritz Östlund om han var villig att sälja.

Men varför inte vända sig till någon bonde på närmare håll? En trolig förklaring är att gödseln på gårdarna var en resurs som bönderna sedan urminnes tider insett vikten av att låta stanna på gården. I arrendekontrakten var det således föreskrivet att ingen gödsel fick bortföras från fastigheten. Den ingick i kretsloppet och skulle återföras till åkern. Precis som varje villaägare tömde dasset på inneliggande lager, vilket spreds på våren där man skulle sätta potatis för hushållets behov.

Så man kan tänka sig att det nog inte var helt lätt för Alex att komma över gödsel på nära håll.

För att ta sig till Faleby tänkte Alex åka med ”Lilla tåget” till Munkedals hamn. Munkedals nedre låg ju på bekvämt gångavstånd, och mellan hamnen och Faleby var det inte alltför långt att gå. Bror-Gunnar minns att han blev erbjuden att följa med morfar på resan. Men se, det passade inte den lille! Färdmedlet var inte i hans smak. Det skulle vara häst, annars fick det vara.

Tydligen var morfar angelägen om att ha med sig barnbarnet, så det gällde att ordna hästskjuts. Fortfarande färdades många hästekipage på vägarna. Bror-Gunnar berättar att det på den tiden fanns stall i närheten av stationen, närmare bestämt där Skandinaviska Banken senare etablerades. Bönderna kunde där ställa in sina hästar när de skulle uträtta ärenden i olika inrättningar i närheten. Där fick morfar tag i en skjuts som skulle åt Falebyhållet, och det blev en riktig nöjesresa och en stark upplevelse som etsat sig fast i minnet hos Bror-Gunnar. Han var då högst fyra år.

Han kommer också väl ihåg hur de blev mottagna av Östlund i Faleby, som visade runt i ladugården och i stallet, och att det gjordes upp om gödsel som skulle levereras senare.

Hemvägen gicks till fots via Hamnen och lilla järnvägen. När de hunnit till sista backen ner mot hamnen minns Bror-Gunnar att morfar lyfte upp honom på en liten bergklack vid vägen och satte honom på sina axlar. Så fick han rida ända hem eftersom sista tåget för dagen hade gått från hamnen.

= Kördräng hos Ragnar =
Hästintresset har hållit i sig hela livet. Vad han minns var ingen jämnårig särskilt intresserad av hästar. Redan i sex- sjuårsåldern började han hålla till på Önnebacka, hos Ragnar Johansson, som hade mycket körslor på vägen. Det var bra med en som kunde hålla hästen när han var inne någonstans och gjorde ärenden. Det var en uppgift lille Bror-Gunnar trivdes med, och så fick han ju åka häst.

En större pojke, som vi kan kalla Kalle, var dräng på Önnebacka tidvis och Bror-Gunnar var med honom mycket i arbetet. En gång hade Kalle fått i uppgift att nacka ett par hönor. Inga problem – han hade gjort det förut.

''– ” Nu vet du det”, sa Kalle, ”att de flyger efter att huvet är borta”. Han huskade upp en nackad höna i luften – hon flaxade med vingarna och landade på huvet på Hilma I Fagerhult som just kom ut från dasset.''

Bror-Gunnar tillägger:

''– Ragnar var ju väldigt snäll, men så som Kalle gjorde fick man inte bära sig åt på Önnebacka, så Kalle fick sig en åthutning.''

Då Bror-Gunnar höll till på Önnebacka som liten pojke träffade han ibland Enok Tjäder där. Denne var mycket intresserad av jordbruk och var gärna där och hjälpte till. Enok med sin familj bodde granne med urmakarns tills början av 40-talet, så de kände varandra. (Bror-Gunnar berättar att huset där vi just sitter och pratar är det som Enok byggde och som han bodde i vid den tiden).

= Lisa och Docka =
[[Fil:Bror-Gunnar m häst 003.jpg|miniatyr]]
Under pojkåren var Bror-Gunnar mycket även på gårdarna Hällerna och Stale.

När Enok var bonde på Hällerna 1945 och några år framåt, föll det sig naturligt att Bror-Gunnar höll till där ganska mycket eftersom han kände familjen.

På den tiden var det relativt vanligt med så kallade ”kronehästar” på gårdarna. Det var hästar som ägdes av Kronan och som var utackorderade då de var lediga från militärtjänst. Lisa på Hällerna var en sådan häst. (Som jag själv minns väl eftersom vi var grannar). Vid behov lånades hästen Tor från Kleva, säger Bror-Gunnar.

Så minns vi förstås båda den lilla nordsvenska märren Docka som var Enoks egen. Bror-Gunnar tänker tillbaka:

''– Lisa var stor och tung och gammal. Skulle göra allt. Enok vågade nästan inte köra med sin Docka. Hon var väldigt het.''

Han fortsätter

''– Men så höll vi på med höet på ett gärde. Enok säger till mig: ”kan inte du åka ner och hämta mjölkflaskera”.''

Det gjorde Bror-Gunnar gärna och kutade upp till stallet. Men Enok sa inte med vilken häst! Tyckte nog det var självklart att det var Lisa han menade.

''- Jag tog naturligtvis Docka och spände för kärran. När jag körde förbi gärdet där Enok var, såg jag honom komma springande för att stoppa mig, men det låtsade jag inte om så han hann inte. Docka hade bråttom!''

''Det gick bra. Hon hade för vana att sätta fart särskilt när det bar uppför, och hon var hård i munnen så det gick undan särskilt på hemvägen.''

Mjölkbordet, ett gemensamt för flera mjölkbönder, var nere vid Hede lagård. Från Hällerna en vägsträcka på en dryg kilometer.

= Hellre plantskola än läroverk =
Efter sex år i folkskolan började Bror-Gunnar på läroverket i Uddevalla, 4-årig linje.

''”Att gå i skolan var inte min grej”'' konstaterar han.

I alla fall inte i den skolan! Sommaren 1950, efter andra året på läroverket, ägnade han åt en helt annan skolgång. Närmare bestämt arbete i plantskolan på Hensbacka, där han tjänade ''”ovant mycket pengar”.'' Han hade ännu inte fyll femton. På Hensbacka fortsatte han även efter avslutat säsongsarbetet i plantskolan. Biträdde vid stämpling, planterade, röjde och högg i skogen. Särskilt minne har han av gallringshuggning i ensamhet vid Skarnhällesjön. Utrustningen bestod på den tiden av yxa, bågsåg och barkspade.

''– ”Jag gjorde slut på så många sågblad. Bror Sohlberg i Hanssons järnhandel visste alltid mitt ärende när jag kom dit”.''

Någon utbildning i huggteknik hade han inte, och när trädet vred sig och sågen fastnade tog han yxan för att hugga den loss – och så åkte ofta sågbladet med.

Vid ett tillfälle kom skogsmannen Sven Dahlberg upp för att se hur det gick. Han imponerade stort på Bror-Gunnar när han visade '''hur''' '''det skulle gå till''' utan att träden hängde sig eller att sågen fastnade.

''– På en liten stund hade han fällt granar som det skulle tagit timmar för mig att fälla.''

Mellan hemmet på Stale och Skarnhälla cyklade han via Pepparmon och Pålsketorpet - bitvis väglöst. Det blev för mycket snö den vintern för att kunna fortsätta i skogen. Han slutade vid jultiden.

= Tumme med tömmarna =
På Munkedals Gård - Herrgår’n som man sa - hade Bror-Gunnar börjat hålla till mycket när han var i 12-års åldern. Nu började han komma på besök där igen och deltog i diverse sysslor för han trivdes med det. Han blev god vän med de som jobbade där, och särskilt med Bror Olsson – ”Bror på Herrgårn”- som hade ansvaret för stallet. Där fick han bl.a. förtroendet att köra med hästen Lotta till Lilla Foss kvarn och hämta krossad havre, som det var stor åtgång på till de många hästarna.

''– En dag sa rättare Sjödin till mig:'' ''”Det är väl lika bra urmakarn börjar arbeta här som anställd”.''

Så blev det. Bland de första uppgifterna han minns var att lasta gödsel i form av ”kalvetalle” i ladugården. Det var kalvarnas hårt packade bädd av gödsel och halm som byggts på under vintern. Den lastade han på vagn med förspända parhästar och körde till Långehed där den lades i stack inför vårbruket.

I samband med Bror-Gunnars herrgårdsepok kan vi inte utelämna det högtidliga luciafirandet i Munkedal ett par år tidigare.

Luciadagen 1949, på kvällen, åkte årets lucia med tärnor i kortege genom Munkedal. Det var storslaget! (Jag var själv bland de beundrande åskådarna vid mjölkbordet utanför hörnet på Simmens häck denna vinterkväll).

I täten och med höga hattar red Bror på Herrgår’n och Bror-Gunnar sida vid sida på ridhästar och med var sin fackla. Efter kom droskan med lucian Gun Lindquist med tärnor och med rättare Sjödin som kusk, därefter en vagn med Lennart på Hästhagen som kusk och lastad med scouter – också med facklor i händerna.

Kortegen utgick från [[Föreläsningssalen]], där kröningen ägt rum, och fortsatte vägen Önnebacka – Stale - Hede till [[Kviström|Kvistrum]]. Vidare över Kvistrumsbron och via vägporten en sväng till stationen och därifrån åter till [[Föreläsningssalen]] via Bruksvägen genom Bostäderna.

(Jag kan tänka mig det ljudliga hovklappret på den stenlagda Rikstvåan efter [[Kviström|Kvistrum]] och tills förryttarna svängde in på Bruksvägen!)

Bror-Gunnar berättar om träningen innan Luciadagen, och om generalrepetitionen:

''– Vi red bort till [[Föreläsningssalen]] där [[Kalle Foss|Calle Foss]] stod redo med två tända facklor som han räckte till oss. Jag trodde hästen skulle gått i sken. Men det gick bra.''

= Från berget till vägen =
En omtalad arbetsgivare vid den här tiden var SENTAB (Svenska Entreprenad AB). Man höll på att spränga bergrum mellan Studseröd och Småröd. Detta var en försvarshemlighet, men genom att lyssna på Moskva-radions svenska sändningar kunde Munkedalsborna hålla sig informerade om hur långt man hunnit!

Bror-Gunnar blev varse att det var mycket bättre betalt i berget än på Herrgår’n, så han började där som ”pinnpojke” hösten 1951.

Efter två, tre år hade han dock fått nog av arbetsmiljön där. Bl.a. var huvudvärken som dynamitångorna gav upphov till rätt besvärande, och det inträffade även tragiska olyckor med tre förolyckade arbetskamrater.

Våren 1954 blev han vägarbetare med nära väg till jobbet. Vägförvaltningen höll nämligen på att rusta upp och asfaltera vägen - inklusive trottoarer - mellan Kvistrum och Lyckebacken. Det var stor åtgång på grus och mycket handarbete med skyffel innan själva asfalteringen.

Asfalten kom från Vargön, och Bror-Gunnar hade till uppgift att med en speciell termometer kontrollera att varje lass höll så hög temperatur som krävdes.

Högsta tillåten lassvikt för de vanligaste lastbilarna rörde sig om c:a 4½ ton vid den tiden. I verkligheten kunde lassen vara på 8 ton, beroende på om föraren lyckades undgå poliskontroll, berättar Bror-Gunnar.

= Sadlade om =
[[Fil:Bror-Gunnar vid Kaserna.jpg|miniatyr|''Bror-Gunnar vid Kaserna med Hällerna-hästen Tora inför en pampig invigning av Wiknerspelen'']]
En dag sa verkmästaren till honom:

”Ta och läs vägmästarkursen på Hermods! När den är färdig är du garanterad jobb på vägförvaltningen, och de betalar kursen”.

''– Men så ville han ha mig med på ett brobygge på Orust under vintern. Jag tänkte: köra till Orust fram och tillbaka med motorcykeln – nej. Och när farsan frågade mig om jag ville hjälpa honom över vintern valde jag det.''

''Så blev det att det fortsatte. Har väl varit lite oföretagsam…''

Min undring:

'''– ''Du ville ju gärna röra på dig och arbeta med kroppen. Hur gick det ihop med optikerjobbet? Var du idrottsintresserad - t.ex. med i fotbollslag eller annan idrott så du fick utlopp för energin?'''''

– ''Nej, men jag sprang mycket.''

(Jag erinrar mig att Bror-Gunnar var bland de första jag såg springa förbi Stale iklädd träningsoverall. En blå).

Hästintresset blev ”räddningen”! Första åren som urmakare deltog han regelbundet i ridutbildningen på Björbäck. När han så småningom blev med egen häst gjorde han varje morgon ett pass i ett stall på [[Möe]] innan det bar iväg till jobbet i Uddevalla. Kvällar och helger ägnades till stor del åt ridning och hästbestyr. Av de tre hästar han haft under en 30-årsperiod nämner han särskilt Prins Per.

Den här krönikan blev väl något i hästväg!

''[[Bengt Blomberg]]''

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 17-2]]

Flaggberget

2024-02-05T15:14:47Z

90.227.10.123:

Flaggberget, utsiktspunkt 87 m ö.h. på [[Torreby]].
[[Fil:Flaggberget panorama.jpg|miniatyr|Panorama över Gullmarn från Flaggberget hösten 2023]]
På Flaggberget har man utsikt över [[Gullmarn]] och det finns en liten bänk att sitta på. Där finns två skyltar med information om platsen.

[https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v1.0/?e=301826&n=6482795&z=12&mapprofile=karta&background=1&boundaries=false Se platsen på kartan]

=== 3. FLAGGBERGET utsikt ===
[[Fil:Flaggberget skylt utsikt.jpg|miniatyr]]
Grosshandlare Sörensen kom på somrarna för hundrafemtio år sedan sjövägen från Göteborg. Vid Bornö kunde han se sitt Torreby. Som en välkomsthälsning skulle flaggan då vara hissad här uppe på berget. Titta ut över det bohuslänska landskapet! Ingen dag är den andra lik, när det gäller naturens färger. Årstiderna, solen och molnen skapar en ständigt skiftande palett. Så har det varit sedan inlandsisen försvann, havet drog sig tillbaka och Flaggberget blev 83 meter högt över havet. Från torskgrund till utsiktsberg på 10 000 år! Nästan lika länge har människor funnits här. Som säsongsfiskare och säljägare för länge sedan. Och idag har Du klättrat upp hit för att kunna se làngt bort mot horisonten. Med samma längtan och glädje. Du står på Tungenäset, landtungan mellan Gullmarsfjordens två armar. Framför Dig ser Du Bornö och [[Färlevfjorden]]. Frản Bornö sträcker sig [[Saltkällefjorden]] in mot Munkedal. I väster kan du ibland se fyrljusen från kusten.

Våren 2018.

=== 3 B. FLAGGBERGET skog ===
[[Fil:Flaggberget skylt skog.jpg|miniatyr]]
För hundra år sedan hade Du sett ut över ett skoglöst landskap. Skogsskövlingen firns beskriven i vảr historia. Vikingarna sålde timmer till Island. Före 1066 såldes mastträd till England, under medeltiden beck och tjära till Europa och ek till danska flottan och Skagens fyr. Per Kalm, Linnés lärjunge, skrev under sin upptäcktsresą i Bohuslän 1742 om “skallota berg överallt". "Hela tracten är naken". Efter de stora vedslukande sillperioderna fanns bara "kotimmer" (torkad kogödsel) kvar att elda med. Får och getter betade i bergen. Bohuslän var då en del av Purpurlandet, med namn av den blommande ljungen. Det är området längs Nordsjöns kuster från Holland till Lofoten. Nu ser vi resultatet av 100 års skogsodling. Kville skogsodlarförening startade 1890 och 1903 kom vår första skogsvårdslagens med krav på plantering efter avverkning. Tall planterades pả de magra höjderna. På bördig mark sattes gran. Mellan berg och åker finns ännu rester bevarade av den ursprungliga ekblandskogen. Den vårdas väl på Torreby idag.

Våren 2018.

[[Kategori:Namn på platser]]

Flaggberget

2024-02-05T11:30:18Z

90.227.10.123: /* 3 B. FLAGGBERGET skog */

Flaggberget, utsiktspunkt på [[Torreby]].
[[Fil:Flaggberget panorama.jpg|miniatyr|Panorama över Gullmarn från Flaggberget hösten 2023]]
På Flaggberget har man utsikt över [[Gullmarn]] och det finns en liten bänk att sitta på. Där finns två skyltar med information om platsen.

[https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v1.0/?e=301826&n=6482795&z=12&mapprofile=karta&background=1&boundaries=false Se platsen på kartan]

=== 3. FLAGGBERGET utsikt ===
[[Fil:Flaggberget skylt utsikt.jpg|miniatyr]]
Grosshandlare Sörensen kom på somrarna för hundrafemtio år sedan sjövägen från Göteborg. Vid Bornö kunde han se sitt Torreby. Som en välkomsthälsning skulle flaggan då vara hissad här uppe på berget. Titta ut över det bohuslänska landskapet! Ingen dag är den andra lik, när det gäller naturens färger. Årstiderna, solen och molnen skapar en ständigt skiftande palett. Så har det varit sedan inlandsisen försvann, havet drog sig tillbaka och Flaggberget blev 83 meter högt över havet. Från torskgrund till utsiktsberg på 10 000 år! Nästan lika länge har människor funnits här. Som säsongsfiskare och säljägare för länge sedan. Och idag har Du klättrat upp hit för att kunna se làngt bort mot horisonten. Med samma längtan och glädje. Du står på Tungenäset, landtungan mellan Gullmarsfjordens två armar. Framför Dig ser Du Bornö och [[Färlevfjorden]]. Frản Bornö sträcker sig [[Saltkällefjorden]] in mot Munkedal. I väster kan du ibland se fyrljusen från kusten.

Våren 2018.

=== 3 B. FLAGGBERGET skog ===
[[Fil:Flaggberget skylt skog.jpg|miniatyr]]
För hundra år sedan hade Du sett ut över ett skoglöst landskap. Skogsskövlingen firns beskriven i vảr historia. Vikingarna sålde timmer till Island. Före 1066 såldes mastträd till England, under medeltiden beck och tjära till Europa och ek till danska flottan och Skagens fyr. Per Kalm, Linnés lärjunge, skrev under sin upptäcktsresą i Bohuslän 1742 om “skallota berg överallt". "Hela tracten är naken". Efter de stora vedslukande sillperioderna fanns bara "kotimmer" (torkad kogödsel) kvar att elda med. Får och getter betade i bergen. Bohuslän var då en del av Purpurlandet, med namn av den blommande ljungen. Det är området längs Nordsjöns kuster från Holland till Lofoten. Nu ser vi resultatet av 100 års skogsodling. Kville skogsodlarförening startade 1890 och 1903 kom vår första skogsvårdslagens med krav på plantering efter avverkning. Tall planterades pả de magra höjderna. På bördig mark sattes gran. Mellan berg och åker finns ännu rester bevarade av den ursprungliga ekblandskogen. Den vårdas väl på Torreby idag.

Våren 2018.

[[Kategori:Namn på platser]]

Moseluns

2024-01-28T17:53:54Z

90.227.10.123: Länk

'''Moseluns''', gammal benämning på arbetare på [[Munkedals AB]]. Benämningen har sitt ursprung i att fabriken kallades för "Moset" på den tiden som man fortfarande hade egen massatillverkning (före 1965).

Moseluns

2024-01-28T16:37:33Z

90.227.10.123: Skapade sidan med 'Moseluns, gammal benämning på arbetare på Munkedals AB.'

Moseluns, gammal benämning på arbetare på Munkedals AB.

Innehållsförteckning 81-4

2024-01-11T19:05:27Z

90.227.10.123:

[[De gamla husen vid fallet 81-4]]

Hembygdsföreningen 81-4

Epidemi Singers 81-4

Dragkamp på Kaserna 81-4

En färd mot okänt mål 81-4

En färd till Skaftö 81-4

Om torpinventeringen 81-4

Sjökvist hör av sig 81-4

Torps visa 81-4

Hembygdens dag 1981 81-4

Till er som tog väskan 81-4

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 81-4]]

Innehållsförteckning 81-3

2024-01-11T19:04:15Z

90.227.10.123: Länk

Sommaren 81 81-3

Kerstin Hed 81-3

[[Gammal bro i Munkedal 81-3]]

Livets gång 81-3

En västgötaresa 81-3

Spånhyvel i Hälleröd 81-3

Gröt och grötlunk 81-3

Om blindtarm 81-3

En solglimt 81-3
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 81-3]]

Innehållsförteckning 83-1

2024-01-11T19:00:22Z

90.227.10.123: Länk

[[Gamla bruket i Munkedal 83-1]]

Årsmötet 1983 83-1

Sammankomster under 1983 83-1

Ett tidningsurklipp berättar 83-1

[tel:1943 - 1983 83-1 1943 - 1983 83-1]

Höns och ryggåsstugor 83-1

Saltsjöstänk 83-1

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 83-1]]

Purkeberget

2023-12-19T09:15:42Z

90.227.10.123: Höjden över havet

Purkeberget, berg vid [[Saltkällan|Saltkällan.]] Höjd över havet 108 meter enligt lantmäteriet.

[https://kartor.eniro.se/?c=58.428965,11.708164&z=15&q=%22purkeberget%22;geo Se platsen på kartan]
[[Kategori:Namn på platser]]

Irma Sahlin 1917-1991 91-1

2023-12-11T13:27:10Z

90.227.10.123:

[[Fil:Munkedalsbygden 1991-1 11 Irma Sahlin.jpg|miniatyr|Irma Sahlin]]
Irma Sahlin har avlidit. Därmed har [[Munkedals Hembygdsförening]] mistat en av sina mest aktiva och uppskattade medlemmar. Saknaden är stor bland kamraterna, i synnerhet de som var verksamma på 70-talet och början av 80-talet

Irmas föräldrar härstammade från Västergötland, fadern var bl a sockerbagare i Lidköping. Så småningom kom de till Uddevalla, fadern blev tändsticksarbetare och familjen fick bostad på Port Arthur. Irma konfirmerades i Uddevalla kyrka.

Men det var i Frälsningsarmén som blev hennes andliga hem, Som helt ung flyttade hon till Stockholm och utbildade sig till en armens slumsyster. Gick på stan och sålde Stridsropet. Arbetade vid slumstationen. Efter den intensiva perioden av sitt liv övergick hon till att ta hembiträdesplatser i Spånga. Hon var anställd i flera familjer, bl a hos Sandell, som hade stor konfektionsfabrik, och hos Linder, organist i Spånga kyrka.

Från Stockholmsområdet återvände hon till rikets framsida, nu verksam vid olika tvättinrättningar, bl a Kung Karl i Göteborg och i många år Centraltvätten i Uddevalla. I korpstan bodde hon först på Asplundsgatan och sedan på Stjärngatan.

På en resa till Öland i juli 1959 träffade hon Ragnar Sahlin från Frötorp. Midsommarafton 1965 gifte de sig i Lane Ryrs kyrka och 1967 bosatte de sig på Frötorp. Ragnar är även han en känd hembygdsvän som gjort föreningen många tjänster; så t ex lyckades han vid ett festtillfälle när vi endast hade 67 deltagare med bedriften att sälja vykort for 220 kr.

Irma började i hembygdsföreningen 1970 och var främst verksam inom lotterikomrnitten och handarbetsgruppen. Hon ledde kurser i makramé, näversöm på skiva m.m. i [[Gamla Bruket|Gamla bruket]] . Förutom de alster hon ställde till föreningens förfogande utbjöds många av hennes fina handarbeten i Hellbergs gamla affär i Frändefors.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 91-1]]
[[Kategori:Personer]]

Hemman och torp i husförhörslängd Foss socken 1799-1805

2023-12-08T09:53:29Z

90.227.10.123: /* Femte Roten */

[[Fil:Hemman och torp i husförhörslängd Foss socken 1799-1805.pdf|miniatyr]]

Hemman och torp i husförhörslängd Foss socken 1799-1805

== Första Roten ==
Småröd

(Svinebacka?)

Pl Myra

Pl Bäcken

Hensbacka

Pl Skansen

Pl Areskogen

Skarnhälla

Vatnet

Pl Klavika

Öfer Brevik Nordgården

Brevik Sörgården

Pl Lusthuset

Mölnarebacken

Sanden

Nedre Brevik Säteri

Tegelbruket

Pl Rysekas

Pl Enerudden

Krutkullen

Pl Under Berget

Pl Grina

Pl Backen

Saltkiällan

Åbacken

Ellingeröd

Sommartorn

Sör Kleva

Pl Stora Kas

Pl Myren

Nor Klefva

Engebacken

Qviström

Pl Majaborg

Pl Kiällaren

Pl Kiällebacken

Pl Kasa

Pl Nyborg

Pl Nödfall

Kruthusbacken

Pl Grinna

Carlstorp

== Andra Roten ==
Hede

Pl Hällene

Pl Tången

Pl Kåfvane

Stale

Pl Hällene

Önnebacka

Pl Kasa

Qvarndal

Hult

Pl Åsane

Stufveryr

Öfver Lycke

Pl Stigen

Ödsmål

Pl Klimperöd

Pl Hvasbåtten

Eldsröd

Nedre Lycke

Pl Stallmyra

Pl Kasa

Pl Klefven

Pl Lykemyr

Pl Lilla Hogen

Nedre Lycke

Munkedal

Pl Sandbacken

Pl Snipen

Pl Tofta

Möe

Hagane

Pl Holla

Pl Lifvesanden

Surnås

Korpås

Pl Björkeröd

Pl Christianstad

== Tredje roten ==
Skafveröd

Pl Brinkehuset

Pl Stora Myrarne

Pl Lilla Myrarne

Pl Kolbåtten

Ödegården

Kasegärdet

Piparehuset

Pl Ekebacken

Pl Dallen

Skogen

Maen

Pl Banken

Pl Kasen

Loftet

Bastegilja

Maen

Stenhagen

Pl Litetgodt

Pl Nybygget

Nyröd

Stärkestad

Pl Österängen

Jermunderöd

Pl Riskasa

Pl Marken

Pl Hagen

Pl Mjölkeberget

Pl Brådane

Liane

Bakestugan

Kaserna

Björid

Pl Gielja

Pl Store Kas

Pl Sågen

Skiälleröd

Pl Sågen

Pl Strömhagen

Pl Srenane

Hällan

Nor Bråland

Pl Mölnarebacken

Pl Slåttet

Pl Klefveskogen

Pl Warpet

Warpet

Pl Kasa

Pl Baken

Pl Klefveskogen

Pl Lunden

Pl Grinna

Hoga

Öbyn

Pl Höjdehagen

Pl Fashult

Pl Öbyns hed

Pl Petersborg

Pl Diurhogen

Pl Eken

Pl Kasa

Pl Åbållhagen

Holmen

Pl Rabben

Pl Heden

Pl Linströmsborg

Sågarna Klåfvebruket

Rottebruket

Nya Wärket

== Fjärde roten ==
Åtorp

Pl Knippelberg

Pl Pommern

Pl Gnällen

Risvarpet

Pl Nålhusbacken

Pl Fläskeberget

Pl Gattan

Pl Trögenborg

Skree

Pl Brönåhs

Pl Åbacken

Pl Alnevik

Pl Kalhälla

Pl Lilla Alnevik

Pl Grönevik

Pl Båtten

Pl Hästhagen

Pillegård

Pl Hattås

Pl Kasa

Fälleby

Pl Korsvik

Pl Hästhagen

Pl Skomakarehuset

Pl Kasa

Pl Aspeskogen

Pl Hogen

Pl Grina

Pl Leet

Pl Katekiär

Pl Hälla

Öfver Ödsby

Pl Kasa

Pl Höklef

PL Kasa

Pl Enerhuset

Pl Rotvikskasa

Pl Möängen

Pl Kiälbräcka

Pl Bratåhs

Nedre Ödsby

Pl Bergsvik

Pl Baken

Pl Holmen

Bårby

Pl Svartsvik hör till Skulevik

Pl Kullen

Pl Kaserne

Pl Rörkärrsmyren

Lökeberg

Rytterhagen

Pl Ödegården

Pl Dammen

Skulevik

SvartsvikPl Fureberget

Amunderöd

PI Ängen

Pl Hästhagen

Pl Ödegården

Pl Ängen
== Femte Roten ==
Röd

Pl Änghageliden
Fiäl

PI Fiälhagen

Berg Nedergården

Berg Öfregården

Pl Gata

Pl Hagen

PI Klampehuset

Pl Båtten

Pl Brobacken

Änghagen

Stene

Pl Ängelidshomlen

Engeliden

Närestad

Brobaken

Pl Kasa

Pl Brobacken

Torpet

Torreby

Pl Svinevgik

Pl Gylteröd

Kihla

Pl Solliden

Pl Knuten

Pl Stenhagen under Torreby

Pl Åbålevik under Torreby

Pl Nolhagen

Wessby

Pl Skiötterens

Pl Holmen

Pl Trätholmen

Pl Sågebacken

Pl Giökedalen

Pl Hällan

== Sjätte roten ==

Sjörits

Pl Träbenet
Pl Laet

Pl Kålvik

Fätorp

Pl Sörhagen

Kasa

Stora Röstorp

Pl Änghagen

Pl Huset

Pl Årehagen

Pl Snokehuset

Pl Gatan

Pl Gatemyr

Lilla Röstorp

Pl Kullen

Pl Gieljan

Pl Stingehuset

Kamstorp

Öxna

Pl Nyjerdshagen

Pl Jutehagen

Pl Ängkasa

Pl Alskogen

Pl Kullen

Wästra Sählleby

Sählleby

Pl Lundebacken

Smedberg Norgården

Sockerbruket under Sörg.

Pl Paris

Pl Hede ???

Pl Långedal

Smedberg Sörgården

Lilla Foss

Pl Grinna

Pl Kongsmarken

PI Jonshogen

PI Baja

Stora Foss Östergård

Pl Lunnebacken

PI Runemyra

PI Arehagen

PI Wadholmen

Stora Foss wästergården

PI Hällemyra

PI Bäcken

Prästgården

PI Kongshagen

PI Uddane

Pl Eneren
[[Kategori:Sockeninventering Foss]]

Kyrksamhet i Foss under 1700-talet 91-1

2023-12-08T09:45:50Z

90.227.10.123:

[[Fil:Munkedalsbygden 1991-1 12 Foss kyrka.jpg|miniatyr|Foss kyrka]]
Kyrksamhet i [[Foss socken|Foss]] under 1700-talet

Att en längre tid, utebli från besök i kyrkan, var ett brott och kunde bli en tingssak, om sockenfolket uteblev utan annan orsak än sjukdom förelåg eller överfallsväder inträffade.

Året är 1716. Makarna Christoffer och dennes maka Börta, boende på Skaveröd i Foss, hade utan orsak uteblivit från kyrkan under en längre tid vilket föranledde dåvarande kyrkoherde att till kronolänsman instämma paret for uteblivna kyrkobesök. Tingsstället var beläget vid Sörbo i Krokstads församling, Hur makarna tog sig dit förmäler inte berättelsen, makarna bodde i en liten primitiv stuga, troligen i den södra delen av Skaveröd. Dom ägde inga djur och därför ingen dragare, kanske skjuts erbjöds av någon ömhjärtad bonde i trakten?

Inför rätten, skyllde makarna på, att de inte ägde kläder som passade till ett kyrkobesök, varför de tyckte det var bäst att hålla sig hemma. Deras vanliga kläder, som de buro vid kyrkobesök var helt utslitna och höll inte ihop. Och pengar till nyanskaffning fanns inte.

I tingsprotokollet, framgick att makarna uteblivit från Herrens Heliga Nattvard, under nära ett års tid, och detta ansågs som ett synnerligen allvarligt brott. Christoffer och hans hustru och med efternamnet Jonasson, stod inför rätten och ångrade bittert sitt föreläggande och under tårar, beder om förlåtelse och lovar bättring. Men det nämns intet i protokollet om makarna fingo bättre kläder!
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 91-1]]

Att söka på Munkepedia

2023-11-28T18:20:09Z

90.227.10.123: Stavfel

== Sökning ==
Det snabbaste sättet att hitta information i MediaWiki är att slå upp den direkt. På varje sida finns en sökruta.

Ange nyckelord och fraser och tryck på Enter eller Retur eller klicka på förstoringsglasikonen (eller knappen Sök eller Gå när du använder andra skal). Om en sida har samma titel som den du skrev in, hoppar du direkt till den sidan. Annars söker den igenom alla sidor på wikin (med vissa begränsningar, se nedan), och presenterar en lista med artiklar som matchade dina söktermer, eller ett meddelande som informerar dig om att ingen sida har alla nyckelord och fraser.

=== Hur det fungerar ===
Den söker igenom alla sidor på wikin med vissa begränsningar.

Artikelinnehållet söks i sin råa (wikitext) form - det vill säga den söker igenom texten som visas i redigeringsrutan när du klickar på "redigera", inte på sidan så som den visas (den renderade sidan). Detta innebär att innehåll som kommer från en inkluderad mall inte kommer att plockas upp, men målet för rörliga länkar kommer att bli det.

Sökfunktionen kan anses fungera på hela ord, åtskilda av mellanslag eller andra skiljetecken. Så om din sökterm innehåller ordet "hund", kommer resultaten inte att innehålla sidor som bara har ordet "hundar" eller "hundkex". Och om din sökterm innehåller termen "inter", kommer resultaten inte att inkludera sidor som bara har ordet "internationell", utan de kan innehålla sidor som har termen "inter-nationell".

Resultaten kommer bara att innehålla sidor som innehåller alla ord i din sökning. Du kan söka efter delar av ord med ett jokertecken (*), så bok* ger resultat för bok och bokstäver.

Du kan söka efter en fras med dubbla citattecken. En fras kan anses bestå av hela ord, så frasen 'Prime Minister' kommer inte att hittas vid en sökning på "ime Min", utan den kommer att hittas av en sökning på "Prime Mininster".

Exempel:

''Nilsdotter'' returnerar träffar som innehåller Nilsdotter i artikeln (idag, 2023-08-16 blir det 49 träffar)

''Elin Nilsdotter'' returnerar träffar som innehåller Elin och Nilsdotter tillsammans eller var för sig i artikeln (idag, 2023-08-16 blir det 36 träffar)

''"Elin Nilsdotter"'' returnerar träffar som innehåller Elin och Nilsdotter tillsammans i artikeln (idag, 2023-08-16 blir det 11 träffar)

''Nilsd*'' returnerar träffar som innehåller Nilsdotter, Nilsdr, Nilsd, etc. (idag, 2023-08-16 blir det 52 träffar)

=== Begränsa sökningen ===
Om du klickar på "Sök"-knappen utan att fylla i något, kommer du till "Special:Search" som ger dig extra sökalternativ (även tillgängligt från valfri sökresultatlista)

Du kan tycka att det är användbart att begränsa en sökning till sidor inom ett visst namnområde, t.ex. endast söka inom användarsidorna. Kontrollera de namnrymder du behöver för den här sökningen.

På [[Huvudsida|Huvudsidan]] finns länkar till hjälpfunktioner.

Länk till källan:https://www.mediawiki.org/wiki/Help:Searching/sv
[[Kategori:Självstudier]]

Foss Amunderöd (trakt)

2023-10-22T15:21:48Z

90.227.10.123:

[[Fil:Foss 01 Amunderöd.jpg|miniatyr]]
Foss Amunderöd, [[trakt]] i Foss distrikt på Tungenäset

[[:Fil:Foss 01 Amunderöd-pdf.pdf|Fil:Foss 01 Amunderöd-pdf.pdf]]

[[:Fil:Foss Amunderöd DOK 801 001-003.pdf|Fil:Foss Amunderöd DOK 801 001-003.pdf]]

Underenheter:
{| class="wikitable"
|Län
|
|Socken
|Gård
|ID-nr
|Sidnr
|-
|O
|
|Foss
|Amunderöd
|1
|1
|-
|Anteckning
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|
|-
|
|
|
|
|
|Beskrivning
|-
|U-nr
|Typ
|Namn
|Annat namn
|Anteckning
|finns
|-
|0
|
|Huvudgården
|Amundröd-Ammunderöd
|
|
|-
|1
|
|[[Foss Amunderöd Ue 1|Amunderöd]]
|Petterssons
|1:6-1:2-2:3 o 2:2
|K (EK 1992)
|-
|2
|
|[[Foss Amunderöd Ue 2|Amunderöd]]
|Niemis
|1:6 u Skulevik
|K
|-
|3
|
|[[Foss Amunderöd Ue 3|Amunderöd]]
|Kullen
|1:7 o 1:4
|K
|-
|4
|
|[[Foss Amunderöd Ue 4|Amunderöd]]
|Edvardssons
|1:5
|K
|-
|5
|
|[[Foss Amunderöd Ue 5|Agnesberg]]
|
|
|
|-
|6
|
|Arons tomt
|
|
|K
|-
|7
|
|Bergsås
|
|
|
|-
|8
|
|Dalen
|
|
|
|-
|9
|
|Giljan
|Kullingen
|
|K
|-
|10
|
|Hallbacken
|
|
|
|-
|11
|
|Hilmers
|
|
|K
|-
|12
|
|Hällan
|
|
|
|-
|13
|
|Hästestänget
|
|
|
|-
|14
|
|Hästhagen
|Käcketorpet
|1:8 o 1:10
|K
|-
|15
|
|Kasa
|
|
|
|-
|16
|
|Klaraberg
|
|1:14
|K
|-
|17
|
|Kreken
|
|
|
|-
|18
|
|Liden
|Lidfjärdingen
|1:17 o 1:18
|K
|-
|19
|
|Myren
|
|1:16
|K
|-
|20
|
|Utsikten
|
|
|
|-
|21
|
|Ängen
|
|
|K
|-
|22
|
|Änghagen
|
|
|K
|-
|23
|
|Ödegården
|Ödegårdstorpet
|
|
|-
|24
|
|Ögården
|Ögårn
|
|K
|-
|25
|
|
|
|
|
|-
|26
|
|
|
|
|
|-
|27
|
|
|
|
|
|-
|28
|
|
|
|
|
|-
|29
|
|
|
|
|}

[[Kategori:Sockeninventering Foss]]

Distrikt

2023-10-13T09:29:20Z

90.227.10.123: Skapade sidan med 'Distrikt är ett begrepp som används i skilda sammanhang för att beteckna en del av en större, oftast geografisk, helhet. Bland annat används det i organisationer av olika slag, som sträcker sig över en stor yta, till exempel ett land. Då finns distrikten till för att bland annat lättare organisera aktiviteter lokalt. I Hembygdsrörelsens arbete avser distrikt som regel församling, så som indelningen såg ut 1999/2000 med vissa justeringar. Läs mer om begre...'

Distrikt är ett begrepp som används i skilda sammanhang för att beteckna en del av en större, oftast geografisk, helhet. Bland annat används det i organisationer av olika slag, som sträcker sig över en stor yta, till exempel ett land. Då finns distrikten till för att bland annat lättare organisera aktiviteter lokalt.

I Hembygdsrörelsens arbete avser distrikt som regel församling, så som indelningen såg ut 1999/2000 med vissa justeringar.

Läs mer om begreppet Sveriges distrikt på Wikipedia

Huvudsida

2023-08-17T20:55:54Z

90.227.10.123: Sidantal justerat

<strong>Hej och välkommen till [[Munkedals Hembygdsförening]]<nowiki/>s MHF-Wiki ! </strong>

[[Fil:Museet.jpg|miniatyr|Föreningens [[Munkedals hembygdsmuseum|hembygdsmuseum]] på [[Önnebacka]]|382x382px]]

Vår MHF-Wiki är öppen för användare att bidra i, att lägga upp [[Artiklar att skapa|artiklar]] och bilder och även att komplettera befintliga artiklar med information både i artikeln och i diskussionsfältet.

Man kan även komplettera med länkar och kategorier så att det går lite snabbare att navigera. För bättre funktionalitet rekommenderar vi att du registrera dig som användare och loggar in.

Alla besökare kan fritt ta del av artiklar och annat material.

Vill du bli användare och hjälpa till: kontakta [[Lennart Sennung]] för en introduktion.

Börja läsa redan nu: Vi har för närvarande 883 sidor med skrivet innehåll (2023-08-17), 2040 sidor allt som allt, och här är länken till [http://78.69.130.236/mediawiki/index.php/Special:Alla_sidor?from=&to=&namespace=0&hideredirects=1 '''sidförteckningen över alla sidor'''] Eller varför inte pröva en [http://78.69.130.236/mediawiki/index.php/Special:Slumpsida '''slumpsida'''] (se menyn till vänster)?

Information om hur wiki-programvaran används finns i [[mediawikiwiki:Help:Contents/sv|användarguiden]].

Hjälp till sökfunktionen finns här: [[Att söka på MHF-Wiki]].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/mediawiki-announce.lists.wikimedia.org/ E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Artiklar att skapa

2023-06-25T15:58:59Z

90.227.10.123:

'''Förslag till artiklar. Komplettera gärna artiklarna även efter att artikeln är skapad/ [[Lennart Sennung|Lennart]].'''

Baaz affär i Lyckebacken

Bad-och tvättstugan vid Bruket, Fabriksvägen

Bergrummet Greger

Bertil Anderssons cykelaffär på Stale

Björid och Björid damm

[[Bagargården|Blomqvists bageri vid station]] och på Lycke

Boforsförrådet (mittemot badhuset på Fabriksvägen)

[[Bohusbanan]]

Bron i Örekilsparken

Bruksskolan

Bruksvägen

Bryggarns (vid f.d. Sohlbergs) Munkedals vattenfabrik?

Brålands gård med laxfiske

[[Elleborg|f.d. Järnvägshotellet? (Silveréhns hus)]]

[[Finska barnhemmet]]

[[Firma Arthur Hansson]] i Munkedal

Fjälldraken

Flottarleden

Flottning på Kärnsjön

Folkets Hus på Stale

[[Foss kyrka|Foss Kyrka]]

Fryshusen på Stale, Kviström och kanske på andra ställen

Futten, Futtebäcken

Föreläsningssalen

[[Galgeberget|Galgbacken]]

Garveriet vid Hedeholm

Gjuteribacken

Gottfrid Boursette

[[Göran Langenskiöld]]

Handelsföreningen på Stale

[[Hanssonska huset]]

Hedeholm

Hede Skola

Hermanssons sportaffär

Håby Ring

Hästeskedet crossbana

Hästeskedsmossen avfallsdeponi

Kamstorp (Kampstorp)

Kanalen till Munkedals AB

Kockens grav

Kockens grotta (på östra sidan av Kärnsjön)

Konsumentföreningen i Munkedal, Stale och på station samt Konsum Lycke

Kviströmsbron

Landstormsförrådet

Lycke skola

Munkedals båtklubb, Risvarp

Munkedals Cementgjuteri

Munkedals Idrottsplats

[[Munkedals hamn|Munkedals Hamn]]

[[Munkedals herrgård|Munkedals Herrgård]]

[[Munkedals järnväg|Munkedals Järnväg]]

[[Munkedals kapell]]

Munkedals kommun, bildande, sammanslagningar och historia

Munkedalskolan

Möe kvarn

[[Nordbergska slöjdskolan]]

[[Pilegård]]

Rasrisker i Munkedal på 2000-talet. Småröd, Åtorp, Örekilsparken mm

Riks-2:an genom Munkedal

Risvarp

Rune Holms handelsträdgård

Saltkällans lastageplats

Saltkällans marknad

Schewenius Tryckeri, byggnaden i funkisstil

Sollidens Pensionat

[[Spritfabriken]]

Stale Gård

Stale Handel

Stenbron vid Munkedals herrgård

[[Stig Nilsson "Härken"|Stig "Härken" och hans kiosk]]

Tingshuset på Kviström, [[Gamla Tingshuset|gamla]] och [[Nya Tingshuset|nya]]

[[Thomas Thorild|Tomas Thorild,]]

Trogens Charkuteri

Vika, badplats i älven

Älvar: [[Örekilsälven]], [[Munkedalsälven]] och [[Kviströmsälven]]

Ödsby tegelbruk

Örekilsparken, historia

Artiklar att skapa

2023-06-25T14:57:34Z

90.227.10.123:

'''Förslag till artiklar. Komplettera gärna artiklarna även efter att artikeln är skapad/ [[Lennart Sennung|Lennart]].'''

Baaz affär i Lyckebacken

Bad-och tvättstugan vid Bruket, Fabriksvägen

Bergrummet Greger

Bertil Anderssons cykelaffär på Stale

Björid och Björid damm

[[Bagargården|Blomqvists bageri vid station]] och på Lycke

Boforsförrådet (mittemot badhuset på Fabriksvägen)

[[Bohusbanan]]

Bron i Örekilsparken

Bruksskolan

Bruksvägen

Bryggarns (vid f.d. Sohlbergs) Munkedals vattenfabrik?

Brålands gård med laxfiske

[[Elleborg|f.d. Järnvägshotellet? (Silveréhns hus)]]

[[Finska barnhemmet]]

[[Firma Arthur Hansson]] i Munkedal

Fjälldraken

Flottarleden

Flottning på Kärnsjön

Folkets Hus på Stale

[[Foss kyrka|Foss Kyrka]]

Fryshusen på Stale och Kviström

Futten, Futtebäcken

Föreläsningssalen

[[Galgeberget|Galgbacken]]

Garveriet vid Hedeholm

Gjuteribacken

Gottfrid Boursette

[[Göran Langenskiöld]]

Handelsföreningen på Stale

[[Hanssonska huset]]

Hedeholm

Hede Skola

Hermanssons sportaffär

Håby Ring

Hästeskedet crossbana

Hästeskedsmossen avfallsdeponi

Kamstorp (Kampstorp)

Kanalen till Munkedals AB

Kockens grav

Kockens grotta (på östra sidan av Kärnsjön)

Konsumentföreningen i Munkedal, Stale och på station samt Konsum Lycke

Kviströmsbron

Landstormsförrådet

Lycke skola

Munkedals båtklubb, Risvarp

Munkedals Cementgjuteri

Munkedals Idrottsplats

[[Munkedals hamn|Munkedals Hamn]]

[[Munkedals herrgård|Munkedals Herrgård]]

[[Munkedals järnväg|Munkedals Järnväg]]

[[Munkedals kapell]]

Munkedals kommun, bildande, sammanslagningar och historia

Munkedalskolan

Möe kvarn

[[Nordbergska slöjdskolan]]

[[Pilegård]]

Rasrisker i Munkedal på 2000-talet. Småröd, Åtorp, Örekilsparken mm

Riks-2:an genom Munkedal

Risvarp

Rune Holms handelsträdgård

Saltkällans lastageplats

Saltkällans marknad

Schewenius Tryckeri, byggnaden i funkisstil

Sollidens Pensionat

[[Spritfabriken]]

Stale Gård

Stale Handel

Stenbron vid Munkedals herrgård

[[Stig Nilsson "Härken"|Stig "Härken" och hans kiosk]]

Tingshuset på Kviström, [[Gamla Tingshuset|gamla]] och [[Nya Tingshuset|nya]]

[[Thomas Thorild|Tomas Thorild,]]

Trogens Charkuteri

Vika, badplats i älven

Älvar: [[Örekilsälven]], [[Munkedalsälven]] och [[Kviströmsälven]]

Ödsby tegelbruk

Örekilsparken, historia

Röva

2023-06-23T15:23:10Z

90.227.10.123: Skapade sidan med 'Röva kallades en del av Örekilsälven strax nedtröms Tångenbron. Där fanns i gamla tider en badplats och även ett hopptorn.'

Röva kallades en del av [[Örekilsälven]] strax nedtröms Tångenbron. Där fanns i gamla tider en badplats och även ett hopptorn.

Ledare 18-1

2023-06-18T08:32:05Z

90.227.10.123: tog bort länk

'''Förr och nu'''

Kommer ni ihåg kamrer Bengtsson? Sven Bengtsson ”på banken”? Nej, det är kanske inte så lätt. Det är ju en del år sedan han gick bort. Men på sin tid var han en institution. Först var han förvaltare på [[Torreby]], sedan flyttade han till Munkedals tätort och blev kamrer på Göteborgs Handelsbank och dessutom ordförande i kommunalnämnden. Han skötte både banken och kommunen; en enda person skötte alltsammans. En gång frågade han om det gick an att anställa ett skrivbiträde - nej, de folkvalda politikerna tyckte att det skulle vara en onödig kostnad.
[[Fil:Veterinär Mattsons (troligen D-r D Sundbergs). I bakgrunden Breidablikk Kamrer Bengtssons..jpg|miniatyr|[[Bengtssonska villan|Breidablick]] längst upp till höger]]
1928 byggde sig Bengtsson ett stort tvåvåningshus vid Strömstadsvägen strax nedanför [[Galgeberget]] och det gav han namnet Breidablick. Det har alltså samma ståtliga namn som asaguden Balders boning. Den blide Balder var ljusets och godhetens gud och det var i hans anda som kamrer Bengtsson ville verka, I dagligt tal kallades byggnaden för [[Bengtssonska villan]]. Än i dag står det där: ett vitmålat trähus med många fönster.

Efter kamrerns död övertog sonen Axel Bengtsson villan. När Axel så blev utnämnd till landstingsdirektör i Kristianstads län avflyttade han och sålde Breidablick till den kände taxiägaren Erling Sahlsten. Att det blev just till Skåne som Axel flyttade ser ut som en tanke: hans far Sven var född i Kiaby, Kristianstads län 21 februari 1875.

Apropå honom kommer vi osökt att tänka på relationen mellan kommun och föreningsliv. På kamrer Bengtssons tid var det inga problem, det fanns bara en person att tala med och Bengtsson brukade ordna allt på bästa sätt. Nu finns det ganska många befattningshavare och utredare och ibland vet man inte vem som har hand om vad. Ibland tillstöter omorganisationer. Så t ex finns det nu ett förslag om att inrätta ett stort medborgarråd med representanter från pensionärsorganisationerna, funktionsnedsattas brukarorganisationer samt Munkedals Förening för Ungdomar. Planerna går också ut på att återinrätta de kommunala nämnder som avvecklades 2010 (några faktiskt tidigare). Omsorgsförvaltningen, skolstyrelsen och några till kommer tillbaka nästa år. Beslut fattas nu i juni. För vår del är vi mest intresserade av den kommande Kultur – och fritidsnämnden och ser fram mot ett gott samarbete med den.
[[Fil:Sven Bengtsson.jpg|miniatyr|Kamrer Sven Bengtsson]]

Munkedals Hembygdsförening arbetar hur som helst vidare. Verksamheten på [[Kaserna]] har förlöpt väl under året. En del brister på byggnaderna har åtgärdats - vanligt underhållsarbete alltså – och det viktigaste som hänt: arbetet med den gamla vedboden. Den här gamla skrangliga boden har på ett lyckat sätt renoverats och kan nu användas som redskapsbod. Arbetsgruppen på [[Kaserna]] avslutade med en välförtjänt taklagsfest.

I hembygdsmuséet håller en annan medlemsgrupp på med att göra samlingarna mer överskådliga för besökare. Föremålen exponeras i olika avdelningar: folkskola, handelsbod, skomakeriverkstad o s v. Allt ger ett välordnat och museimässigt intryck men det finns naturligtvis fortfarande en del kvar att göra. I muséet samlas dessutom varannan vecka en grupp fotointresserade medlemmar som ivrigt arbetar med att identifiera bilder av Oscar Färdig, en av Munkedals mer kända fotografer. Vidare hjälper vi andra ideella föreningar med att ställa samlingssal till förfogande. Som exempel kan vi nämna SPF, Litterära Sällskapet, Eysteins hov och Reumatikerföreningen. SPF:s stora sånggrupp samlas varje måndag i gamla skolsalen och övar med Helge i Torp som ackompanjatör. Vi knyter alltså till oss många skilda verksamheter och det känns bra att kunna hjälpa hemlösa idealister. Än så länge finns det ingen multihall eller Allaktivitetshus i Munkedal.

Text : [[Yngve Carlsson]]

Bilder. Museets samlingar
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 18-1]]