Munkepedia - Användarbidrag [sv]

Åtorp

2025-07-12T10:04:23Z

192.168.1.1: länk

[[Fil:Åtorps herrgård.jpg|miniatyr|Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier.Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson.Foto: Oskar Färdig]]
Åtorp, lantbruk, sedermera hotell och herrgårdsrestaurang. Inköptes och ägdes av [[Axel Sohlberg]] som dennes bostad. [[Axel Sohlberg AB]] hade även ett sågverk på platsen och så småningom flyttades även cementgjuteriet till granntomten från det gamla läget som låg vid "[[Staben]]".

[https://digitaltmuseum.se/011014439779/enligt-noteringar-atorps-herrgard-huvudbyggnaden-uppford-i-borjan-pa-1800 Länk till bilden på Digitalt Museum]

[https://kartor.eniro.se/?c=58.455564,11.682522&z=16&q=%22%C3%85torp,%20MUNKEDAL%22;207788811;geo Plats på kartan]

[http://runeberg.org/hgsl/7/0625.html Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö]

''"'''Åtorp,''' gård uti [[Foss socken]], [[Tunge härad]] af Göteborgs och Bohus län, med vackert läge vid Qvistrumselfven, ungefär 2’ mil från Uddevalla, består af ½ mtl''

''Åtorp (enligt uppgift från orten, men enligt mantalslängd och jordeböckerna är hemmanets namn Öfra Torp), i sambruk med 1 4 mtl frälse Risvarp.Hufvudgår-den är köpt till skatte 1823 samt bebyggd af kanslirådet och riddaren O. Werlin, från hvars enka godset köptes af kapiten J. R. G. von Hausswolff och egdes 1865 af gymnasiifogden G. Schiller; utsädet är 30 t:r och skörden 230 t:r.Andra hiilften af hemmanet Öfra Torp köptes till skatte 1760, se vidare under art. Torp- Öster och Wester."''
[[Kategori:Namn på platser]]

Saltkällan

2025-07-12T10:03:27Z

192.168.1.1: Länk

Bebyggelse, marknadsplats och badplats i [[Saltkällefjorden|Saltkällefjordens]] inre del.

Ur Nordisk Familjebok<ref>[http://runeberg.org/nfcd/0281.html] Nordisk Familjebok, projekt Runeberg</ref>:

'''Saltkällan''', lastageplats i [[Foss socken]], [[Tunge härad]], Göteborgs och Bohus län, belägen vid Gullmarsfjordens nordöstligaste vik, Saltkällefjorden, 20 km. n. om Uddevalla och 5 km. från Munkedals station vid Bohusbanan. Med Lysekil finnes regelbunden ångbåtsförbindelse. Den nära invid platsen belägna herrgården med samma namn, med kvarts- och fältspatgrufva, är en af de naturskönaste i Bohus län. I början af 1676 byggdes på Karl XI:s befallning en skans vid S.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltk%C3%A4llan Länk till Wikipedias artikel]

[https://kartor.eniro.se/?c=58.434773,11.693401&z=14&q=%22Saltk%C3%A4llan,%20MUNKEDAL%22;207911194;geo Se platsen på kartan]

[[Fil:Saltkällan från havet.jpg|miniatyr|Saltkällan från havet]]

== Källor: ==
[[Kategori:Namn på platser]]

Galgeberget

2025-07-12T10:02:49Z

192.168.1.1: Länk

Gammal avrättningsplats belägen öster om Skogsvallen.

Information enligt Fornsök:

Avrättningsplats, 50x10-25 (ÖNÖ-VSV), bestående av ett platåartat höjdkrön med en markant sluttning framför allt åt S, mot en sidodalgång till Örekilsälvens dalgång, ca 25-30 m.ö.h. På höjdsträckningens Ö krön finns tre klumpstenar i en triangel med 2,8-3,2 m sida, knappt 1 m st och ca 0,2 m h. Möjligen har de utgjort markering eller fundament för en galge som enligt äldre uppteckningar, kartor och lokal tradition ska ha funnits på platsen. Inga synliga ingrepp finns i övrigt, möjligen någon fördjupning/nedgrävning. Platsen kallas Galgeberget ännu i levande tradition och är markerad både på laga skifteskartan 1855 och enskifteskartan 1822. På den senare kartan finns en rektangulär avgränsning med staket "Afrättsplats". Läget intill den gamla landsvägen beskrivs redan vid biskop Jens Nilssöns resa år 1594, då avrättningsplatsen beskrevs som "en galie och it stegel" (Nielsen 1885). Landsvägens sträckning förbi Galgeberget kallas sedan gammalt för Galgebacken. Galgeberget var avrättningsplats för [[Tunge härad|Tunge]] och omkringliggande härader. (RAÄ dnr 326-1170-2011)

Se även [[Galgeberget, Tunge härads avrättningsplats]]

Se även [[Galgberget, Munkedal]]

Se även [[Avrättningsplats i Foss]]

[https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ffa6ba8e-b306-4204-9dfe-26f80b3af843 Länk till Fornsök]

[https://kartor.eniro.se/?c=58.469102,11.670216&z=17&g=58.469102,11.670216 Länk till platsen på Eniro]

[[Kategori:Namn på platser]]

Foss socken

2025-07-12T10:02:07Z

192.168.1.1: Länkar

'''Ur Nordisk familjebok, 1800-tals-utgåvan'''<ref>[http://runeberg.org/nfae/0057.html] Nordisk Familjebok, 1800-talsutgåvan</ref>

'''Foss''' (fordom Fors), socken i Göteborgs och Bohus län, [[Tunge härad]]. Arealen 9,490,6 har. 3,230 innev. (1880). F. bildar med Håby och Svarteborg ett regalt pastorat af 1:sta kl., Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt.

'''Ur Nordisk Familjebok, "Uggleupplagan"'''<ref>[http://runeberg.org/nfbh/0524.html] Nordisk Familjebok, "Uggleupplagan"</ref>

'''Foss''', socken i Göteborgs och Bohus län, [[Tunge härad]]. 9,490 har. 3,974 inv. (1906). F. bildar med Håby och Svarteborg ett regalt pastorat i Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt.

'''Ur Nordisk Familjebok, fjärde upplagan'''<ref>[http://runeberg.org/nffg/0536.html] Nordisk Familjebok, fjärde upplagan</ref>

Foss, socken i Göteborgs och Bohus län, [[Tunge härad]], vid Gullmarsf jordens innersta vikar; 92,54 km2, 4,103 inv. (1951). Omfattar i n. ö. en del av länets högsta bergstrakter (Slätteberget, 183 m) och genomflytes i djupa dalgångar av Öre-kilsälven och Munkedalsälven, som förenade bilda Kvistrumsälven. Västra delen är lägre; här öppna sig mellan bergen smärre dalslätter, länets förnämsta herrgårdsbygd. På Tungenäset i s. v. branta bergkullar och berg partier. 2,173 har åker. Vid fall i Munkedalsälven ligger samhället Munkedal och i dess närhet [[Kviström]] med häradets tingsställe. [[Smedberg]] är knutpunkt för statsbanelinjerna Göteborg—Strömstad och Munkedal—Lysekil. Egendomar: [[Torreby]] (med Väss-by), Munkedal, Smedberg, [[Saltkällan]] och Hensbacka (tillhörande Statens skogsvårdsstyrelse).

Bland fornlämningarna märkas Hensbacka stenålderboplats, Kvistrums skans samt hällristningar vid Lökeberg. Kyrkan är delvis från äldre medeltiden. Bildar med Håby ett pastorat i Göteborgs stift, Vikornas s. kontrakt; tillhör storkommunen Munkedal.

== Källor: ==
<references />
[[Kategori:Namn på platser]]

1. Om Foss Giäl i Tunge Härad

2025-07-12T10:01:17Z

192.168.1.1: Länkar

[[Fil:Thet Fierde kapitlet om Foss och Krokstad.pdf|miniatyr|Scannad fil från faksimilutgåvan]]

Scannat från Ödmans Bohusläns beskrivning

[[IV. CAP. Om the i Sunnerwiken.|Tillbaka till IV. Om Wikornas Probsteri]]

2:do Om Wijkornas Probsterii

Dels i Sunnerwijken, dels i Norrwijken.

Thet Fierde Capitlet.

Om the i Sunnerwijken.

== 1. Foss Giäl. ==
[[Fil:Tunge härads sigill.jpg|miniatyr|[[Tunge härad|Tunge härads]] sigill]]

Innan jag rätt kommer at beskrifwa thetta Pastorat, är nödigt till uplysning at först in genere eller i gemen wid handen gifwa ock berätta hwad then Namnkunnige ock widtberömde Doct. Oluff Rudbeck skrifwer om Fossis<ref>Atlant. 1:sta Del. p. 587.</ref>, at the i gamla Tijder bodt ock ännu bo i thenna dag på ömsa Sijdor om Giöta Elf, alt up til Dals-Land, hwaräst finnas förutan them, som D. Rudbeck i Wästergötland nämner, jämwäl på Norska Sijdan uti Bahus-Län, först sielfwa Häradet wid Bahus Fosse-Härad kallad sedan Fossela kyrcka ock Pastorat ock änteligen thetta Foss Giäl med flere andra Ställen, som jag intet behöfwer at upräkna, emedan Herr D. Rudbeck them antecknat hafwer. Men ett är förgätit, som är thet aldraförnämsta ock thessa Fossis mästa Ljus gifwer, at Lagsagun härsammastädes behåller Namnet ännu i dag ock kallas Fosse-Lagsagu, ock Lagmans-Tinget, som fordom höltz årligen med halfwa delen först af Bahus-Län, nemligen södra ock norre Wijken, som egenteligen heter Foss-Lag-Ting<ref>Vid. Norska Lagboken Tingfare-Balcken I Cap.</ref>. Sen tingtade Lagmannen med then andra halfwa Lagsagun uti Bahus-Tracten, utan twifwel på Wedbacka Gästgifware-gård, som nu mäst kallas Färie-Staden in under Bahus Slott, hållandes jag så före, at hela Lagsagun, nemligen så wäl then delen, som ligger emellan Göta-Elf, Bahus ock Uddewald, innehållandes en del af Hisingen, Fräkne, Tiöm ock Oroust, som ock then norr om Uddewald belägne delen Söder eller Sunnerwijken ock Norrwijken, hafwa i gamla Tijder want kallade Foss Lagsagu alla tillhopa, emedan bägge delarne hafwa altid hafft en Lagman, fast än han war pliktig för Almogens Beqwämlighet skuld at tingta en gång om året på 2:ne Ställen, tu följe af Norrwijkens Lag loco citato.

Hwilket til at tro föranlåtes jag theraf, at the mäste orterna, som af Foss ock Eifra Foss hafwa sina Namn, finnas i then Tracten från Bahus till Uddewald, ock så nämde warda af bägge Fossarne (Eifra ock nedra Foss at Eidi) uti hwilkas Neigd the bo, men är sedan så småningom ut u wanan at kallas Fosse eller Foss sedan Bahus-Slott är bygt ock Bahus-Län ther effter sedan kalladt: Men Wijken ther emot, såsom längre borta från Slottet beläget, har alt hijtin til behållit sitt urgamla Namn, dock allenast hwad Lagsagun angår, ock wordet kalladt Foss-Lagsagu.

Nu kommer jag här på at egenteligen berätta hwad jag wet, hördt ock läsit om thetta Foss Pastorat, kunnandes i Sanning säga, at, ibland alla Pastorater uti Sunnerwijken, är wisserligen thetta thet bästa ock wackraste, dels i anseende til thess härliga Situation ock Belägenhet på en högd med Lundar ock skiöna Trägårdar här ock ther särdeles wid sielfwa Prästegården ock Bäckewalla, ther Comministern sal. Herr Anders Alander, en i Lijfstijden hederlig Prästman ock then äldste, om icke i hela Stifftet, dock här i Bahus-Län, ther bodt icke långt från Landswägen: dels i Betracktan af thet härliga Laxe-Fisket, Sågar ock Qwarnar, som höra mäst Uddewaldsboerna til, ock thessutan Saltkiällan, ther Engelske ock Hollänske Skepp lägga til ock taga in Brädes-Last, Juffer, Spijror ock Biälckar: dels i synnerhet för the höge wälmågende Härskaper ther äro på Thorby ock Bråland, som på alt Sätt hedra ock fägna sin Präst, särdeles när han them är til Nöije ock wälbehag, hwar af nu warande Pastor Herr Lars Eckersten, som är så lyckelig ock medelst sitt wackra upförande förwärfwat sig allas ynnest ock kärlek, har sig at hierteligen hugna ock glädia gifwe Gud än många år til Guds Äro ock hela Församlingens upbyggelse ock Salighet!

Thetta Giäl är belägit i [[Tunge härad|Tunge-Härad]], som utan twifwel fådt sitt Namn af then udden i Foss Sockn, som i södwäst skiuter ut åt Salt-Siöen emellan bägge Fiolarna Saltkiäls Färle ock fiolen ock kallas Tungenäs, emedan then nästan lijknar en Tunga, men ther emot förer i sitt Sigill en häst, utan twifwel therföre, at gode hästar ther påläggas medelst god Betesmarck ock finnas til Salu, eller at the i the höga Backar ridit häste-Ske ock wijst sig hafwa bästa hästar.

Sielfwa Häradet består af thetta ena Giäl, som fordom want större til Hemmantalen, än thet nu är ock består allenast nu förtijden af 149 1/4 Hemman i Stället för 158 Hemman, hälst 8 eller 9 hela Hemman i Farle-Gräntz sen blefwo, medelst Kyrckoherdens Herr Owe Tegners bearbetande, lagde till Bro Pastorat, medelst then höga Nåd han stod i hos sal. Gen. Fält-Marskalcken Gref Aschenberg, hwilket skedde i sal. Kyrckoherden Claes Nilssons Tijd 1682. Fordomdags har thetta Giäl, bestående nu för tijden af 3:ne Socknar Foss, Swarteborg ock Håby, warit fördelt i 2:ne Pastorater, så at Foss Moderkyrckan ock Håby Annex warit ett Giäl ock Swarteborg Moderkyrckan med thess Annex Tosse thet andra, hafwandes altså hwarthera hafft sin Pastor: Men på hwad Tijd thesse 2:ne Pastoraten äro reducerade till ett, antingen i Påfwedömmet eller effter Lutheri Reformation, ther om kan man ingen underrättelse få. I medlertijd betalar Swarteborgs kyrcka alla onera, lijksom en annan Moderkyrcka, hwilcket af Kyrcke-Räkenskaps Böckerna ses kan, sen Tosse Stenkyrcka, Annexan under Swarteborg wardt raserad ock ödelagd, så at allenast några få Rudera effter henne synas, lijkwäl behåller Socknen sitt Namn effter kyrckan ock nämnes än dag uti Jordeboken, Swarteborgs ock Tosse-Socknar, samt thet 1/4 dels Prästebols-Hemman, som ligger tätt wid Rummet, ther kyrckan stådt, lijtet mer än 1/4dings wäg från Swarteborg Söder ut wid Lieut:s Bostället Bräcke, kallas Tosse-Marck. Man will ock hålla före, at Swarteborgs Giäl något längre tilbaka hafft then 3:die kyrckan benämd Aspång, effter hwilken Aspå'ngs-Gårdar än skola fådt sitt Namn, hafwandes Giästgifwarn Claes i Swarteborg, på min förfrågan här om, mig berättat, thet han sedt gambla Skrffter om Aspångs-kyrcka; Men som jag them intet kan få ock Herr Kyrckoherden Eckersten, som mig mycket uplyst, här i kan intet ge mig Besked eller wijsa något Spor, hwar kyrckan stådt, nödgas man låta henne ligga i sin Mull ock blifwa aldeles begrafwen i thet långa Tysthetz Mörcker.

Här effter blef tå Foss Moderkyrckan allena, som så kallas på Norska ock swarar emot thetta swänska ordet Forss eller Ström, i anseende til then starckt strömmande Älfwen Örekijl, som then fordom kallades, men nu Qwistrums Älf, ther i Sågorna med Miöl- Qwamarne stå til en stor Myckenhet, ända ned til Qwistrum åt Saltkiällan. Eller kan hända at thetta Foss Giäl har fådt sitt Namn af thet swänska ordet Foss 1. stålt, dierf ock frijtalig, emedan the i Foss fordom boende på thessa härliga Lägenheter blefwit ganska rijke ock mäktige ock altså Fosse ock store på sig, ty Guth macht Muth, säger Tysken.

Thenna Foss kyrcka, som under Ofreds-åren war mycket förfallen, på gammalt Catholiskt Sätt bygd, är nu under Herr Pastor Eckerstens berömwärda Flijt ock Sorgfällighet så wäl som Swarteborgs ock Håby kyrckor ombygde ock satte i godt Stånd. Moderkyrckan Foss är icke allenast förlängd, med Tegel-tak försedd, innan til hwälfd ock med nya Stolar samt Läktare inredd, utan ock i Öster bak om Altaret förökter med en ansenlig Sacristia, ther i alla ornamenter af kyrckans Skrud samt alla 3 kyrckornas Medel under 3 Lås i wäl förwarade beslagne Eke-kistor stå tillika med Regimentz Cassan för 2:ne Compagnier til en behagelig Tijd.

I thenna Foss kyrcka är Altare-Taflan härlig ock Altare-klädet galoneradt af sal. ofwerste Liliehök ock thess Grefwinna förärdt, men Predike-Stolen, Funten och Kyrcke-Skruden, af ringa wärde, icke eller finnes ther på några Åretal eller Märckwärdigheter, utan allenast på klockan, som nu hänger i en förlorad Klocke-Stapel, tils Tornet blir effter Förslag upbygt, står A:o 1613 af Christen Christensson Lemvig. Men i Choret ligger ut med Altaret en gammal Grafsten med en nästan oläselig Skrifft, then månge lärde Män sedt, men ej kunnat utreda, förn 1728, tå Doct. Eric Benzelius på visitationen, såsom wå'r gode Biskop, besåg then så wäl som jag ock förklarade samma
Skrifft, hwilken är sålunda:

HÆR: HWILIR: VNDER: BONA: THORES: SYMVNDARSON: ÆRLOGH: MANDZ I: WIKINDI: ER: ÆNDADES: ANNO D:NI MCCCX - - OCTAVA: EPTIR: LAVARTZ: MESSON.

Thet är:

Här under hwila Thores Sämunderssons Been, hwilken war en hederlig Man i Wijken, som dödde år 1310 på 8:de dagen effter Lars-Mässa.

Hwar af slutes, at han utan twifwel want Kongens Befalningshafwande eller Länshöfdinge i Wijkorna.

Thess utan finnes ock i Foss kyrcka på gången, så wäl som i Choret åtskilliga Grafwar, dock utan Lijkstenar, men murade, uti hwilka förnäma Lijk må warit begrafne, hälst Herr Pastor Eckersten berättat, at, wid en ock annan Grafs öpning, har händt, at icke allenast en starck ock liuflig aromatisk Lukt, såsom af balsamerade kroppar stigit up af Jorden, utan man har ock funnit undertijden Crucifixer gutne af Mässing, men warit fordom starckt försilfrade, hwar af Herr Kyrckoherden har ett i förwar, samt Stycken af konstigt utarbetade ock förgylte Mässings-Plåtar, jämwäl Stycken af
starckt förgylte ock försilfrade Eke-kistor &c. Hwilket alt å daga
lägger, at förnäma Lijk ha want ther fordom jordade ock begrafne.

Tätt wid Foss kyrcka ha ock fordom stådt publique hus/ theräst ock Foss Lag-Ting många år ock Tijder ther effter blef hållit, kunnandes man ännu se Tomterna, hwaräst husen stådt ock kallas Tings-Högarna, hwar under låg fordom then stora Kongs-Ängen (som nu brukas under Ofwerst-Lieuts Bostället Bråland) hwilken gamble Män berättat hafwa egenteligen hördt til Lagstolen, then Lag-Mannen nyttiat för sina hästar.

Eljest finner jag af Norska Handlingar <ref>Snorre Sturlesson p. 459 & 460</ref> huru som en Norsk Kong, wid Namn Osten Haraldsson år 1157 i Feigd mot Kong Ingi, blef af thess Höfwitzman Simon KaIf dräpt wid Foss kyrcka på en Helge dag, tå han af the sina 1200 Man war förlåten ock stod sielf annan allena wid kyrckan, men fick likwäl Lof at, effter Begäran, först bewijsta Gudstiensten, hwarpå Simon KaIf lät hugga honom i kors, som han begärte emellan Hälarna ock begrafwa honom i Foss kyrcka i Wijken mitt på Kyrcke-gålfwet, som dock ej är at se eller finna, ock säges han ha warit en helig Man; ty ther som han blef huggen ihjäl ock Blodet kom på Jorden, språng en källa up i Öster, som kallas korskälla, ock en annan under Bärget strax wid kyrckan i wäster, ther hans Lijk stod om Natten: Af then förra, som kallas Östens källa, ha sjuka Folck fordom druckit och blefwit friska, warandes än i dag wid Mackt, dock utan wantro ock widskepelse, ock är ther öfwermåttan godt watn, thet jag offta drucket, tå jag want i Foss, både kalt ock warmt till Thée.

I thenna Socknen ligger icke allenast thet skiöna Säterij Thorby eller Thoresby sal. Grefwinnan Aschenbergs, som hade öfwerste Liliehök ock dödde 1738 på sitt 96 år, hafwandes thess k. doter Fru Ofwerstinnan Meck thet nu fådt i Arf effter thess död: Thet är öfwermåttan wäl belägit ut med Gulmars fiolen ock Salte-Siöen mitt i en skiön Skoge-Lund med stora Trägårdar ock andra härligheter beprydt, dock af Trä wäl upbygdt; utan ock fins här thet skiöna Ofwerst Lieutenantens Boställe, som kallas Bråland ock thet ther under liggande Capitains Bostället Falby, them nu förtijden Herr Ofwerst L. Baron Georg von Köhler har på sin Lön: Bägge hafwa war, för Reductionen i Kong Carl then XI :tes Tijd, Gouverneuren på Bahus Harald Stake tillhörige ock öfwermåttan wäl belägne; ty Bråland ligger, up wid Sågorna i ÖrekijIs eller Qwistrums Älf, hafwande 2:ne årligt gående stora Qwarnar både til eget Hus-Behof som ock mot Tull at mala för andra, som är en stor Förmån, jämte god Åker ock Äng: ock Falby är beläget i Skogen wid Salt-kiällan, hwaräst särdeles i tork-år fås öfwerflödig skiön Lax med Wad. Bägge äro i Herr Ofwerst-Lieues Tijd satte i ett godt Stånd wäl upbygde ock rödfärgade med Tegel-tak jämte Trägårdar ock härliga Lundar.

Thess utan hafwa Uddewaldsboerne, the rijkaste ock mäktigaste Köpmännen, som äro ägare af the Sågor til största delen här stående; utom Herr Major Lilienschiöld, boende på sitt Odals- ock Rust-hålds-Hemman Hede i en ansenlig Herrebygning, giordt stor kostnad på wackra hus hela Älfwen ned til Salt-kiällan.

Utom Giästgifware-Gården Qwistrum, hwaräst effter sidsta Feigden 1719 äro upbygde, jämte then höga, långa ock kostbara Broen öfwer Älfwen, til hwars underhåld the resande alt sen måst ge Bropenningar, härliga stora Tings-hus med Tegel-tak mitt emot sielfwa Giästgifware-husen, äro ock på Salt-kiällan ock Sanden, som så kallas alla the månge hus hela Stranden ned igenom ut med Landswägen, ther Skeppen från Holl- ock England utom wåre egne lägga til ock taga in Brälast &c. äro (säger jag) ock wackra hus upbygde, så at hederligt Folck kan ther wäl giästa i.

Mera kan jag mig intet om Foss Sockn ärhindra, hwarföre wil jag mig nu förfoga til Annexernas Beskrifning ock aldraförst Håbys, som i gambla dagar kallades Hålby, kan ske therföre, at thet Kongeliga Håfwet i Swarteborg hafft thenna lilla Byen anslagen til sin Fatabur ock Håf-Stat ock altså kallat then sedermera Hålby eller per crasin, abjecta litera f för thess lättare utmäle, Håby.

Thenna Socknen är ganska lijten, särdeles sen 9 hela Hemman i Färle-Gräntzen blefwo lagde til Bro Pastorat som förr bemält är,
så at hela Socknen består allenast af 26 hela Hemman, alla goda seminanter til Aker, Äng ock wackra Lundar wäl belägne mäst ut med Landswägen emellan Foss ock Swarteborg.

Thess kyrcka af Medellöshet war tilförne helt lijten, mörck ock förfallen, tils hon 1731, genom en öfwer hela Rijket i Nåder bewiljad Collect, blef af nu warande Herr Pastor Eckerstens trogna bearbetande, drifft ock sorgfällighet så godt som af nyo effter nyaste Maneret helt nätt ock wacker af Sten med Tegel-tak på upmurad ock försedd med en ny Klocke-Stapel, rödfärgad ock zijrlig uppå nästliggande Bärg, ther i hänger allenast en lijten klocka utan På-skrifft.

Icke eller märckwärdigt ute eller inne i kyrckan finnes, hwaräst både Altare-Taflan ock Predike-Stolen så wäl som sielfwa Kyrcko-Skruden äro helt gamble ock förfalne, warandes kyrckans Inkomster så ringa, at när Kyrckewärden betalt the årlige utgiffter särdeles til Wijn ock Bröd samt wederbörandes aflöningar, är lijtet eller offta intet öfwer at köpa före til kyrckans Behof, ty har hon ock måst låna wid stora Reparationer nu af Foss, nu af Swarteborg, hwarföre hon ännu något häfftar.

Thenna kyrckan Håby hade så när wid Biskopsvisitationen 1728 blefwit dömd til undergång, effter hon ligger ej mer än 1/4dings wäg från Moderkyrckan ock tå för tijden lutade til ruin ock skulle antingen ödeläggas eller å nyo byggas; Men hela Församlingen i synnerhet sal. Capitain Ruda, som hade sal. Probsten Sethz k. doter till äkta ock bodde på sin Gård Harska ther i Socknen, stodo aldeles ther emot, effter the ther hade sina Förfäders Griffter, woro ther Christnade ock upfödde samt wile ther med them ock begrafwas.

Angående härnäst then 2:dra nu så kallade Annexan Swarteborg, belägen 1 Mij1 Norr ut från Foss, så hette then fordom Raneborg, emedan i gambla dagar war ther ett Slott eller Kongs-gård, hwilken bodde en vice-Roy el. Ståthållare wid namn Knut Rane, efter hwilkens namn icke allenast thenna kyrckan blef kallad iförstonne Ra- neborg, hälst thess Hufwud ock Ansikte i Sten uthuggit är innemuradt öfwer kyrckedörren på Wästra Gaflen, effter the gamlas Sagor ock jag thet med mina egna ögon sedt, utan ock hela Bahus-Län kalladt Rane-Rijke; Men sedan samma Slott blef af Drotningen i Hudt i Tanums Sockn om Natte-Tijd oförmodeligen upbrändt, för thet Kong Rane hade giordt henne Orätt ock öfwerwåld, sade hon wid sitt afwijkande ther ifrån: Nu skal thet ej mer heta Raneborg, utan Swarteborg, hwilket thet alt sedan blefwit kalladt. Thenna Drotningens Namn med flera thess Dater särdeles emot Skottarna, har jag nog sökt af gambla Bref ock Pergamentz-dommar at upleta, men här tils förgäfwes, utan twifwel har hon wait en af de Amazoniske Hieltinnor.

I sal. Probsten Seths Tijd Anno 1708, blef thenna förfalna gambla kyrckan, så godt som af nyo upbygd effter nyaste Sättet med stora Fenster på bägge Sijdor ock Tegel-tak, samt i Herr Kyrcko-herden Eckerstens Tijd 19 år ther effter nemligen 1727 målader rätt wacker up i Hwalfwet eller Taket med allehanda Bibliska Historier ock Sinn-Bilder af Mäster Schiönfelt; Eljest är ock en skiön Altare-Tafla, men en gammal helt förfallen Predike-Stol utan ringaste zijrat ock Prydnad icke eller något märckwärdigt.

Intet Torn är wid kyrckan ännu, som man länge tänckt upbygga, men blefwit förment i thessa oroliga ock swåra nu (Gudi lof) förflutne åren, utan på kyrcke-gården i öster är upbygd en lijten förlorad Klocke-Stapel, i hwilken hänger en medelmåtig stor klocka, then Christen Christensson i lilla Foss låtit stöpa 1618 i Köpenharnbn af Hans Kemmer.

Inga Säterijer eller Herregårdar äro i thenna Socknen, utan allenast ett Capitains Boställe Skiärfwum, som nu förtijden bebos af Herr Capitainen Johan Baptista Pinello, om hwilkens berömwärda Frikostighet jag skrefwit wid Nafwerstad ock Mo, jämwäl ock Lieutenants-Bostället Wästersäter, hwilket innehafwes utaf Herr Rytte-Mästaren Hammar.

Intet märckwärdigt wet jag här mer, utan på Stenehed 1/2 Mij1 Norr om Swarteborg, theräst Regimentz-Möte hålles med Bahus- Läns Gröna Dragoner, så wäl som Mönstring mäst hwart 3:die år, finnes en hop höga stora upreste Stenar, jämwäl många i rätt ordning upkastade Jordhögar, hwarom jag i 1:sta delen gifwit mitt omdömme. Så är ock en förträffelig skiön Kiälla i en diup dal wid Dingle 1/4 wag från Swarteborg i Söder, hwars Åder är så stor, som en Arm ock förthenskuld rinner så starckt, at hon aldrig fryser eller blir läns eller tom, thess watn är så klart ock wälsmakande, som jag thet på något Ställe känt.

Inga fler Pastores tilbaka har jag utur garnbla Skrifter ock Documenter, igenom Herr Kyrckoherdens Eckerstens goda tilhielp, kunnat utleta än thessa:

1 Herr Ammund, hwad år han kommit til, wet man intet, dock har han lefwat wid Slutet af Slotts-Herrens på Bahus Herr Claes
Bildes Tijd nemligen 1540 til 51.

2 Herr Christen, som want Pastor i Slotts-Herrarnas Ottensson Totts ock Jöns Vlfwetands Tijd ifrån 1552 til 1566.

3 Herr Nils uti alla 3 Peder, Hindrich ock Hannibal Gyllenstiernornas Tijd til år 1595.

4 Herr Mogens eller Måns therifrån til 1620.

5 Herr Jens Jensson från 1621 til 1646.

6 Herr Peder Lauritzon från 1647 til 1658.

7 Herr Christopher Ifwarsson från 1660 til 1668.

8 Herr Claes Nilsson från 1669 til 1695.

9 Herr Mag. ock Prob sten Andreas Seth, som hade want Hist. & Poeseos Lector Gym. i Giöteborg, kom til Pastoratet 1697, blef Probst effter sal. Probsten Pinck i Tanum 1709, lefde tils 1725, honom succederade d. 10:de Herr Lars Eckersten år 1726, som än lefwer med Församlingens Nöije ock Wälbehag.

Effter ingen af alla finnes några Skriffter, mer än effter sal. Probsten Seth, hwilken, såsom en god Poet, giordt åtskilliga Bröllopsverser ock Grafskriffter jämwäl andra Slag på latinsk vers, bland hwilka i synnerhet fins hans Lusus poëticus in Leonem, in alias Siluas temeré irruentem & ab alio Leone strenué repulsum, skrefwen öfwer General Lövendahls Infall år 1711.

== 4 Om Krokstads Giäl. ==
[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg|miniatyr|Sörbygdens härads sigill]]
Thetta Pastorat, som är belägit i Sunnerwijken ock Sörbygdens Härad ock gräntzar dels in til Dal i Oster ock Norr, dels mot Nafwerstad i Wäster, dels ock til Håby Sockn i Foss Pastorat i Söder, består af 3:ne Socknar ock 96 hela Hemman; Moderkyrckan heter Krokstad ock Annexerne Hede ock Sanne.

Hwar af Häradet så wäl som kyrckome hafwa fådt sina Namn, går på gissning ut: At Häradet kallas Sörbygd, kan wara antingen ther af, at thet ligger respective i Söder emot the Härader i Norrwijken, (hwilket nog är troligt) eller, som Herr Kyrckoherden Höök menar, af Söer eller Får, effter ther i Bygden har altid want ock än är godt Bete ther i Skogsbygden för Getter ock Får, som ther på Landet, ock öfwer hela Bahus-Län, kallas Söer, per crasin vel contracté Sör, hwarföre ock en Gård thersammastädes heter Sörbo, hälst på thet stora ock goda Hemmanet är god lägenhet at föda Sör ock Getter, som med ett ord ihop kallas här Fänad, med the store Creaturen, Boskap: Förthenskuld är ock Häradetz Sigill en Ko eller en Oxe; ty hwar mycken Boskap är, ther är ock mycken Fänad af Sör ock Getter, eller Får ock Bockar.

Hufwud-kyrckan Krokstad (på Danska Krogstad) har utan twifwel fådt sitt Namn af Krok, på latin hamus, som the Danske kalla krog, emedan fordomdags, innan the weste af Not ock Nät, ha the dels i then stora genom Pastoratet flytande Älfwen (som ther i flåtas alt Timmer ock Såge-Stockar ned til Qwistrums Sågar, hwar om mer wid Foss Pastorats Beskrifning) dels i the fiskerijka Sjöar, brukat mer än annorstädes Fiske med Krog på Danska, eller krok på Swänska, så at för Fiskarena ther uppe har warit rätta stad eller Stället at fiska färsk insiö-Fisk med Krok, ock så är thet, effter mitt omdömme, kommit at kallas Krokstad eller Krogstad, thet är ett Fiskerikt Ställe at fiska i: Men Herr Kyrckoherden Höök menar at thet heter effter then krokota Älfwen, som rinner twärt igenom Giället ned til Sågorna, eller ock för thetta Pastoratet ligger så afsides bort i en krok från Landswägen ock at inga många resande komma tijt, utan the som ha ärende till Krokstad, hwar til jag wäl gofwo mitt Bifall, om thet icke på Danska skrefwes med g Krog-stad för Krokstad: ty fast krokot på Danska skrifwes kroged ock kraged äfwen med g för k, som mäst brukligt är, i alla ord, så synes dock thetta wara mer twungit, än thet förra; men lämnar alt i sitt fulla wärde.

Hede Kyrcka, som är belägen på en utmarck, har wäl fådt sitt Namn ther af; ty thet man kallar up i Swerige utmarck, kallas här på orten en Hee eller Hed, ock är ej owanligt nämna kyrckan, tå hon är upbygd, effter Rummet, ther hon står uppå.

Sanne-kyrcka har wäl fådt sitt Namn antingen af Sjön, som så kallas Sanne-Siön medelst thess rena Sandbotn, eller ock för thet hon är upbygd på en Sandmo.

Man kan ej få weta, på hwad Tijd ock af hwilken thessa kyrckor, som til intet Helgon finnas wara inwigde, äro upbygde: dock är troligt, at thet skedt i thet 900 året effter Christi Födelse uti Kong Harald Haldanssons Tijd, som sen kallades Harald Haarfager, medelst thess wackra hår, som Abschalon, ock war then första Enwålds-Kong i Norrige<ref>Snorre Sturl. p. 39</ref>.

I hans Tijd bygdes mäst alla kyrckor up här i Bahus-Län ock altså thesse i Krokstad med. Men som the woro små ock mörcke i förstonne bygde, så blefwo the i sal. Kyrckoherden Jochum Plates Tijd satte i godt Stånd, nemligen:

Krokstads Stenkyrcka större bygd på nytt Mander både til Chor, ock sielfwa kyrckan, 1702. samt Sanne-kyrcka af Trä aldeles å nyo igen upbygd ock 1727 blef Hede kyrcka af Trä rätt wackert
upbygd med Tegel-tak ock af Herr Probsten Bornander inwigd. 15 Oct. 1730.

Krokstads Kyrcka är hwälfd ock wackert målader jämwäl Läktaren, lika så Hede-kyrcka, dock utan Målning hit tils, men intet Sanna af Medellöshet: dock äro the alla försedde med Altare-Taflor ock Predike-Stolar i ringaste Måtto, samt Klockor, dock små en wid hwar kyrcka, förutan Kalckar ock Patener, på hwilka intet märckwärdigt finnes, utan står allenast åretalen på then gambla i Krokstad, at hon är giord 1587 ock then nya 1625, tå Kyrckan ock blef 1sta gången målad.

Inga Epitaphier, Run- eller Grafstenar finnas, af hwilka något märckwärdigt kan hämtas, utan några Rijtningar, som fordom kalides Will-Runer, men sedan Doct. Olai Celsii Far Professor Magnus Celsius, genom ett fulcrum eller Strek, som han lade til hwar Bokstav, hittade på öfwermåttan artigt at läsa them, kallades the Runae Helsingicae, eller Helsinge-Lands Runer, hwar om nu warande Bergm. i Skåne Hr. Eric Benzelius nepos i sitt wackra berömmeliga Wärck, kalladt Periculum Runicum<ref>Pag 68 & 69</ref> förmäler, ty kan hända at thenna Tracten intet warit för, Bärg ock Skog skuld af någon then Tijden bebodd, at the west af några Runer, ock om ther några want, så äro the så wäl som up i Swerige, effter K. Oluf Skott-Konungs tijd, Påfwen til wiljes antingen nedgräfne eller bakwände i Kyrcko-Murarna insatte, på thet the nys omwände Hedningar til then christeliga Tron icke skulle å nyo intagas eller ther af förargas.

Fordom bestod hela thetta Pastoratet af 110 hela Hemman, dock Prästegården inneberäknad samt alla små 16- ock 8:dels Hemman: Men nu äro the förmedlade fil 96 1/8, som förr berättadt är, hwilka gifwa årligen i Tijonde 82 1/2 Tunna så til Cronan, som Kyrckan ock Prästen, samt i Landskyld i ett för alt contant å 3 dal. Tunnan til Kyrckorna 26 dal. 7 öre S:mt ock lika så mycket til Prästen.

The. Präster, som man kan minnas hafwa warit i Krokstad, äro följande.

Then 1:ste effter Reformationen har want Herr Nils Pors, hwars Namn man funnit på en Tage-Zedel af år 1575 d. 5 Apr.

Then 2:dra Herr Per Udbenei, som war en lijten Tijd Pastor i
Krokstad.

Then 3:die Herr Nils Bagge, hwars hustru hette Anna Fredriksdoter, som fölgde sin Man til thet mordiska Barnsölet på Långöen, ther han af en Bonde blef dödad med 5 å 7 knifstick, hwaröfwer hans hustru Anna Fredriksdoter blef så förskräckt, at hon fick Missfall med sitt första Barn ock hade altså inga Barn med sin Man Herr Nils Bagge, hwars Bror har utan twifwel want sal. Probsten Bagges Far i Mastrand. Thenne Mördaren, som så jämmerligen mördat sin Präst, kom änteligen then gången undan på Flykten; Men blef fredlös så wäl här i Bahus-Län, som öfwer hela Dal ock Wärmeland, ock uppehölt sig i stora Skogar med skiutande af allehanda Wildt, som förekom: Omsider kom han i följe med en annan fredlös Man, som hade stulit ett Sille-Nät wid Mastrands stora Sillefänge i gambla Tijder ock therföre, effter the tå warande Förordningar, blef fredlös; ock som thenne senares Missgärning icke höltz wara så grof, som then förras, hade han något tryggare omgänge med Lands-Folket, än then förra (Mördaren Menar jag) ock altså försålde alt thet wildt han skiöt. Änteligen uptäkte han hemligen sig weta hwar Präste-Mördaren hade sin Kula uti Skogen, ty thenne brakte til Mördaren alt sitt uppehälle, hwarpå honom försäkrades, at ther han kunde skaffa thenne Präste-Mördaren lefwandes i Menniskiors händer, skulle han genast komma på frij Fot igen ock aldrig bli tiltalter för Sille-garnet han hade stulit; i anseende här til samråddes han med 10 st. stora starcka Karlar, som fölgde honom något lijtet effter uti Skogen till Mördare-kulan; ock på thet the thesto bättre skulle kunna råda wägen tijt effter honom, hade han förskaffat sig några ärter, them han under gångandet lät så småningom rinna ned på Jorden til Rättelse hwart hän the skulle gå ock stanna, ther han hade lagt en hand full ärter; ther effter gick nu han först in i kulan til Mördaren med then förskaffade Provianten till uppehälle, ock the andre effter aftal stodo så länge utan före; Men tå Mördaren, som hade på Bordet liggande 3:ne st. laddade Bössor ock försedde med nytt Fängkrut samt under Bordet 2:ne skarpa yxar, gick afsides i ett annat litet Rum til at tappa Öl åt sin Cammerat, spottade han på Fängkrutet i alla 3 Bösserne ock wid Mördarens återkomst suckade ock sade: Ack huru länge skal thetta wårt usla Lefwerne ock Tilstånd wara? Jag tror bäst wara, at wi godwilligt gå til Prästen ock bekänna för honom ock Dommaren wår Synd hwar för sig, tå Straffet blefwo lindrigare kan hända. Öfwer thetta Talet häpnade Mördaren ock sade: Jag tror, at tu wilt förråda mig ock i thet samma tog till Bössan; Men then andre sade: Huru wil jag förråda tig, som är i samma Fördömmelse? Ock tå Mördaren ther på lät up Fängkruts-Pannan, blef han warse Fångkrutet wara wått, lutade altså ned at taga yxen under Bordet, men i thet samma hade then andra sin yxa wid handen ock slog Mördaren i hufwudet, at han stupade, samt tillika ropade åt sina utestående bestälte karlar, hwilka strax kommo in ock fängslade Mördaren, som sedan med förhärdadt hierta sade til then andra: thet tu gaf mig, hade jag ärnat tig. Han blef altså af Ofwerheten dömd at råbråkas ock steglas, hwilket ock skedde wid Haijums Bro uti Sörbygden ock Krokstads Socken.

Ordsaken til thetta grufweliga Mordet ock therpå följande faseliga, dock wälförtienta Straff, har thenna want: Mördaren, som hade warit en Tijd misstänckt för en annan Mans hustro, kom til olycka på thetta Barns-ölet med Herr Nils Bagge, skiönt han samma dag warit wid Guds Bord, tå Prästen tog sig tilfälle at tala öfwer Bordet til then Bonden, som honom om Afftonen sedan mördade: I dag ha 2:ne unga drängar, så wäl som I, want til Herrans Natward, hwilka woro hwar andra så lika, som the hade bägge en Far, nemligen tin Son ock tin Grannes Son; hwilka ord så rörde hans hierta (jag menar Bondens) at han, som hade giordt thet ena onda, dubbelt hor, blef strax af Satan ock then misstänckta Qvinnan upäggad at föröfwa slikt Mord på sin egen Präst ock Siälesörjare för Sanningen skuld, hwilket alt Herr Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. Far ock jag sen af honom såsom en sanfärdig skiönt ynckelig Tragoedia.

Then 4:de Herr Anders Wingård, hwilken tog Baggens Äncka ock aflade med henne en Son ock några döttrar: Men effter Sonen wid Namn Gunner hade intet Lust at läsa, blef han en Bonde ock war Far åt salig Herr Hans Wingård, som war Capellan i Qwille ock dödde 1734. Thenna Herr Anders Wingård mötte en Påska-Morgon, tå han skulle resa til Hede kyrcka, 2:ne Trullkonor ridande, then ena på Prästens bästa Plog-Oxe, then andra på en Warg: then förra hette Elin i Löfrij, then senare Börta i Bottels- eller Bodolfsröd. Prästen wände på sin häst ock såg effter thesse underlige Ryttare, men i thet samma kringwärfdes af en särdeles orcan ock wäderwirfwel, dock kom han lyckeligen til Hede kyrcka ock förrättade wäl i Början Gudstjensten, men tå han i Predikan kom at tala om Christi Upståndelse ifrån the döda ock kallade Guds Barns Resa med Christo en Salighets Resa til Himmelen: Men Satans Barns Resa med Diefwulen en Resa til Helwetet; I dag (säger han) mötte mig 2:ne Qwinnor, som jag wäl kände ock woro mina Gran-hustrur, then ena red på min Plog-Oxe, then andra på en Warg; ock/ fast Prästen intet nämde theras Namn, kom i thet samma han thetta talat, ett sådant hiskeligt wader in igenom Kyrcke-dörren, at Stofft ock Sand blåste hela kyrckan full ock kringrände Prästen i Predike-Stolen så beklageligt, at han blef Mållös ock måste bäras ned af Predike-Stolen ock köras hem, hwar effter han på 3:die dagen afsomnade. Bägge thesse misstänckte hustrur woro wäl i Kyrckan, oaktadt Prästen sedt them samma Påskedags-Morgon på förr omrörde Sätt i Haijums Skogen: Men thenna theras Truldoms konst ock diefwulskap har ej förr blefwit uppenbart, förn i then följande Pastorens Hr. Didrich Achenii Tijd, som ock fick Wingårdens Äncka Anna Fredriksdoter, hwilken ock hade hafft Herr Nils Bagge förut ock altså 3 Männer, then första, som blef mördad, then andra förgiord ock then 3:die war också på wägen at förgöras ock fördränckas; ty tå sal. Herr Didrich Achen skulle fara til Sanne-kyrcka at förrätta Gudstiensten, blef Prästens häst på wägen wid Löfii Bäck, ther then ena Trull-Packan bodde, så hufwudyr, at han lopp så länge omkring tils han stupade med Prästen i Bäcken. Om icke Gud hade beskärmat Prästen ock hans gambla Klockare Swen Rasmusson want honom til hielp, hade Prästen druncknat ock satt Lijfwet til i samma Bäck, men sent omsider blef thenna Pastor, som likwist tient Församlingen ifrån 1645 til 1680 i runda 35 år, äntå förgifwen i en Skål nytt öl, som kallas Buska, så at han måste äntå, medelst Guds tillåtelse, mista sitt Lijf, genom sådana Trull-Packor, hwilka om the woro tecknade, woro the mer än the 12000:de.

Efter thenna Achen, kom Herr Jochum Plate ock blef Pastor i Krokstad 1680 ock tog sal. Achens Stiuf doter Anna Andersdoter Wingård til äkta ock effter thess död then hederliga Matronan Maria Arctandra sal. Kyrckoherden Herr Claes Bruns Efterlefwerska i Skredswijk, om hwars Frägd ock Wett hela Landet witne bär. Thenna Herr Jochum, som inga Barn hade med sina hustrur, lefde här i Krokstad Pastor i 28 år tils 1708, under warande Tijd lät han 1705 måla Krokstads kyrcka.

Til Efterträdare fick han sin egen Broder Herr Bernhard Plate 1709, hälst han ther i många år want Capellan ock tillika Regimentz-Präst wid Bahus-Läns gröna Dragoner: Men dödde effter 5 års Förlopp 1714. Hwarpå Pastoratet, som i 180 år hade hafft til Präster alla innom Släkten, kom til främmande nemligen sal. Pastoren Herr Bengt Dahlberg, som hade förut warit Reg. Pastor ock sen Capellan i Uddewald en lång Tijd ock blef benådad med Kongl. Fulmakt 1715, men dödde 1726.

Therpå kom åter en främmande Vplandus, nu warande Kyrcko-herde Herr Peter Schvante Höök 1728, sen han förut hafft åtskilliga Bestälningar i Stockholm wid S. Clarae Schola, wid S. Oloff Adjunctus:Håf-Predikant uti thet Höggrefl. De la Gardiska Håfwet ock sen Regimentz-Pastor wid Bahuslänska Dragone-Regimentet, hafwandes med stor Flijt ock omsorg satt thetta Pastoratet så wäl som thess Antecessorer i tämmelig wackert Stånd, medelst god Kyrcke-Disciplin, i synnerhet är han at berömma för thet han låter sal. Past. Dahlbergs Äncka få 30 dal. S:mt, hälst sal. Bernhard Plates Äncka än lefwer ock bor på Äncke-Sätet, hafwandes ock låtit nyligen upbygga Prästegården så wäl som sin egen Frälsegård Kneckeröd näst in til Capellans-Bostället Rö, ther hans gode ock trogne Comminister Herr Johan Appelberg bor, hwilken icke allenast lefwer i godt Förtroende med sin Kyrckoherde utan ock troligen upwaktar Guds Församling.
== Fotnötter ==
<references />
[[Kategori:Digitaliserade skrifter]]
[[Kategori:Bohusläns Beskrivning Oedman 1746]]

Galgeberget, Tunge härads avrättningsplats

2025-07-12T10:00:00Z

192.168.1.1: Länk

[[Fil:Galgeberget tunge härad.jpg|miniatyr]]
Mitt i Munkedal, strax bakom ishallen och norr om vårdcentralen, göms en vacker trädbevuxen bergsås som ruvar på ett mörkt förflutet. Det är [[Galgeberget]], [[Tunge härad]]<nowiki/>s avrättningsplats. Även om själva platsen fallit i glömska har dess historia ändå överlevt till våra dagar. De långa och branta backarna på stora landsvägen, gamla Strömstadsvägen, kallas ju fortfarande Galgebacken i folkmun.

'''Tunge härads avrättningsplats'''

Det gamla Tunge härad var den sydvästra hälften av Munkedals kommun, förutom Bärfendal som hörde till Sotenäs härad. Tunge bestod av socknarna Foss, Håby och Svarteborg (med Tose). Tingsplatsen låg i Foss nära kyrkan fram till 1660-talet, då den flyttade till Kvistrum. Före 1683 var Tunge härad ett eget tingslag, sedan slogs det samman med grannhäraderna Sörbygden, Stångenäs och Sotenäs. Det gemensamma tingsstället vari Kvistrum, först i gästgivargården och efter 1737 i ett nyuppfört tingshus. På den danska tiden, före 1658, hölls också ett lagting två gånger per år för hela norra Bohuslän, det så kallade Vikens Foss lagting. Det var överinstans för både landsbygden och städerna, vars domar måste bekräftas av lagtinget för att vinna laga kraft.

Av detta förstår man att trakten kring Foss har varit viktig för rättskipningen under mycket lång tid. Nära tingsplatsen fanns också en avrättningsplats. Den är omnämnd redan 1594, då oslobiskopen Jens Nilsson passerade och såg en avrättad man på ett stegel, en hög påle med ett vagnshjul monterat upptill. Mannen hade dödat prästen Nils Bagge i Krokstad och hade tydligen redan legat där en tid till allmänt beskådande när biskopen passerade. Enligt Nilssons beskrivning fanns det också en galge på platsen. som låg "två pilskott" öster om Foss kyrka.

En genomgång av olika arkiv visar att flera avrättningar har genomförts på Tunge härads avrättningsplats. Det första fallet sedan Bohuslän blivit svenskt var en man, som enligt hovrättens dom i oktober 1673, skulle halshuggas för att han "ihiälstuckit Lars Rassmundsson uthi ett slotterööll medh sin knijff". 1698 skulle bödeln Johan Eriksson Lilja inställa sig vid Kvistrumbro för att begrava en självspilling, en självmördare, vid [[Galgeberget]] eller avsides i skogen. I mitten av 1700-talet var det flera unga kvinnor som halshöggs och brändes på bål för barnamord. En ogift moder hade vanärat både sig själv och sin släkt och all skuld lades på hennes axlar. Ofta var det så tungt att bära att hon valde att ta bort barnet. Och detta straffades undantagslöst med döden om det upptäcktes. Först ut var Elsa Persdorter som avrättades 1741 av skarprättaren Erik Eriksson Smedner. Tjugo år senare var det Anna Pälsdotter frän Kräkehult som den 7 jan 1761 skulle "halshuggas och å bale brännas. Bara ett år senare, den 15 mars 1762, drabbades Anna Andersdotter av samma öde. Bödeln hette Johan Ekerot och kom från Göteborg. Ännu 1815, då bödeln skulle begrava självspillingen Anders Engelbrecktssons i Korsberg döda kropp avsides i skogen, var [[Galgeberget]] i bruk. Det kan man se på enskifteskartan över Stora Foss år 1822, där en rektangulär inhägnad benämns "afrättsplats". Däremot finns den inte längre med på laga skifteskartan från 1855. Och när den sista avrättningen skedde i Tunge härad, i Håby år 1838, hade [[Galgeberget]] redan tagits ur bruk. Nu inträdde glömskan, så att när Axel Emanuel Holmberg i sin "Bohusläns Historia och Beskrifning" i mitten av 1800-talet menade att berget istället fått sitt namn av att kung Östen där mött sitt öde.

Vi får tänka oss att galgen förr syntes lång väg här på bergets krön, då det inte fanns någon skog. När vägfarande passerade på stora landsvägen såg de galgen. Galgen syntes också från kyrkan och tingsplatsen. Alla kunde se galgen, det var det som var poängen, eftersom straffet skulle vara den enskilde "till välförtjänt straff och andra till skräck och "varnagel"
[[Kategori:Namn på platser]]

Tunge härad

2025-07-12T09:59:21Z

192.168.1.1: Ny sida

'''Tunge härad''', i Bohuslän, innanför Gullmars-fjorden, består av socknarna Svarteborg, Håby och Foss. T. tillhör Sunnervikens fögderi och domsaga (tingsställe: Kvistrum)

(enligt [https://runeberg.org/nfga/0292.html Nordisk familjebok, fjärde upplagan])
[[Kategori:Namn på platser]]

Sörbygdens sigill SHBF 2023

2025-07-12T09:52:48Z

192.168.1.1: Länk infogad

[[Fil:Sörbygdens härads sigill.jpg|miniatyr|Sörbygdens sigill, så som det återges i Oedmans Bohusläns historia. Se artikeln [[4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden]]]]
Sörbygdens sigill

Här en artikel som var införd i årsskriften 1973 om Bohusläns härads sigill. Det är den som är vår logga på årsskrifterna.

BOHUSLÄNS HÄRADS SIGILL

Under den svenska tiden

av Fridolf Wildte

Bohuslän var vid den tidpunkt, då landskapet avträddes till Sverige, indelat i ett antal "[[Skeppsreda|shipredor]]."
[[Fil:Sörbygdens härads sigill svart.jpg|miniatyr|Sörbygdens sigill, så som det återges i artikeln och på årsskriftens omslagssida. ]]
[[Skeppsreda|Shipredan]] avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.

Flera skipredor voro mycket obetydliga till omfånget. På grund härav kunde den i svensk lag uttryckta principen, att varje härad skulle utgöra ett tingslag, icke med full konsekvens genomföras i Bohuslän. Orusts båda härader hava under svensk tid alltid utgjort ett gemensamt tingslag, varmed även Tjörn tidigt förenades. Från början av 1680-talet utgjorde Tunge, Sotenäs och Sörbygden ett tingslag, Kville och Bullaren ett samt - åtminstone för en tid framåt - Tanum och Vette ett.

Såväl Danmark som i Sverige har varje härad av ålder ägt ett särskilt '''sigill''' (signet, insegel) till bekräftelse av rättsurkunder. I Skåne, Halland och Blekinge finna vi dylika häradssigill allmänt under 1500- talet, i Sverige enstaka fall under medeltiden, och allmänt från mitten av 1500- talet. Huru vida de bohuslänska skipredorna haft sigill så tidigt har icke med tillgängligt material kunnat klarläggas. Ett stort antal av de sigill, som påträffas under den första svensktiden, äro försedda med danska eller norska inskrifter och kunna således i första hand antagas härstamma från tiden före Roskilde freden. Då de emellertid knappast äro äldre än från 1600- talet och svenska rättsförhållanden icke infördes i landskapet förrän 1680- talet, är det icke uteslutet att de tillkommit först under 1660- och 1670- talen. Ett sådant an tagande bestyrkes av Orusts och Tjörns sigill äro försedda med årtalet 1664.

Om vi således icke med säkerhet känna några bohuslänska häradssigill före den svenska tiden, äga vi desto bättre kunskap om de sigill, som funnos omkring 1680, då svensk rättsordning infördes i Bohuslän. I landskansliets ankommande brev från 1681 finnas åtskilliga från domhavandena i Bohus län ingångna skrivelser, vilka äro försedda med häradssigill. Från samma tid datera sig också länets äldsta bondeståndsfullmakter i riksarkivet, nämligen de som avsågo 1680 och 1682 riksdagar.

Domhavandena hade ålagts att till landshövdingen inleverera avtryck av häradssigillen. Först år 1686 kunde emellertid landshövding von Schönleben till generalguvenören Rutger von Ascheberg i Malmö översända dessa avtryck, varom en skrivelse i länets registratur för nämnda år ge oss upplysning.

Prästen Johan Oedman har i sitt bekanta arbete om Bohuslän - Chorographia Bahusiensis, tryckt i Stockholm 1746 - beskrivit och även avbildat fler talet av landskapets häradssigill. Även om Oedman icke är historiker enligt vår tids begrepp, äro likväl hans uppgifter av värde. Han torde f.ö. vara en av de första svenska topografer som avbildat häradssigill.

De bohuslänska häradssigillen göra icke anspråk på att vara några heraldiska korrekta vapen. Sigillbilderna äro - som den följande beskrivningen skall visa - i regel föga traditionsbundna; det är allmänna bilder, som uttrycka vad som för häradet är karakteristiskt, alltså ett slags "talande" bilder. De ursprungliga bilderna användas ännu, ehuru sigillen som regel nygraverats och "moderniserats" under 1700- talet. I några fall hava sigillbilderna för olika härader förväxlats, vilket väl får tillskrivas gravörernas okunnighet.

Vi övergå härefter till att beskriva de särskilda sigillen:

Sörbygden har i sitt sigill en ko eller en oxe, vartill Oedman finner den förklaringen, att inom häradet var en myckenhet boskap. Även om denna förklaring måhända saknar historiskt värde är det likväl av intresse, emedan den ger oss en uppfattning av boskapsskötselns betydelse för häradet under Oedmans tid.

Den äldsta iakttagna sigilltypen (1681) hade omskriften SÖRBYGDS SKIBREDES SIGILL. I det av Oedman återgivna sigillet har emellertid om skriften moderniserats till SÖRBYGDENS HÄRADZ SIGILL.

Ur Göteborg och Bohusläns Fornminnesförenings Tidskrift 1932-1933.
[[Kategori:SHBF Årsskrift]]
[[Kategori:SHBF Årsskrift 2023]]

Skeppsreda

2025-07-12T09:51:18Z

192.168.1.1: Länkar

En '''skeppsreda''' indelades i 40 lider och i varje lid fanns fyra gårdar. Varje skeppsreda ansvarade för att utrusta ett skepp med 40 krigare eller roddare, en per lid (två per roddarbänk). Denna krigstjänstplikt avlöstes på 1200-talet av ”stående skatter”, men den lokala indelningen bibehölls som förvaltnings- och lagskipningsområden.
Vårt landskap var i äldre tid, från 1200-talet till 1658, indelat i 16 skeppsredor (skipreidhe, skipreda, skiberi, schiberi). Den äldre termen, skeppsreda, hänger samman med det nordiska ledungsväsendet. Indelningen infördes av den norske kungen Sverre Sigurdsson.

Läs mer om detta i artikeln [[Vårt landskap – en historisk tillbakablick]] ur [[:Kategori:Munkedalsbygden 13-2|Munkedalsbygden 13-2]]

Mink

2025-04-22T10:04:43Z

192.168.1.1: lite tillägg om Mink

Det fanns på 1800-talets senare del två bröder som kallades Mink som ett tillnamn. Namnet Mink kom sig av att deras farföräldrar kom från ett litet torp som hette Minkan som låg strax norr om Hedekas (troligen under Restad).

Bröderna var Olof och Herman som bodde och verkade i Foss. Jonas var son till Olof (som kallades Mink-Olle).

De var duktiga snickare och tillverkade bl.a. hyvelbänkar, hushållsredskap i trä . Spinnrockar är ett känt exempel. De hade sin verkstad på Nedre Lycke i [[Foss socken]]. Huset har fortfarande synliga rester och låg intill Munkedalsälven ca 300 meter uppströms Stenbron på Sörbygdsvägen. Mink-Jonas har givit namn åt en av gatorna, [[Minke Jonas stig]], på det nybyggda området på [[Möe]].

När man tidigare talade om bröderna Mink så sa' man "minkrane" en tidigare vanlig pluralböjning i trakten
[[Kategori:Personer]]

Minke Jonas stig

2025-04-22T09:58:28Z

192.168.1.1:

Minke Jonas stig är belägen nära Munkedals Kapell i Munkedals Kommun. Minke Jonas stig hars en längd av 0.09 kilometres.

Position på kartan: [https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v2.0/?e=307126&n=6487689&z=11&mapprofile=karta&layers=%5B%5B%223%22%5D%2C%5B%221%22%5D%2C%5B%225%22%2C1%2C%225t%22%5D%2C%5B%226%22%2C1%2C%226t%22%5D%5D Min karta på lantmäteriet]

Namnet kommer sig av att Minke Jonas var en av Minkrane, d.v.s. en av familjen [[Mink]]
[[Kategori:Namn på platser]]

Sågarebostaden 09-1

2025-03-11T15:04:30Z

192.168.1.1: blanksteg som saknades.

[[Fil:Sågarebostaden, Munkedal.jpg|miniatyr|Ferdinand Bobergs teckning av Sågarebostaden. Id 50800, källa: www.ferdinandboberg.se]]
När ni kör från Bruket uppför backen vid gamla bruket så passerar ni ett av Munkedals riktigt gamla hus. Redan på tidigt 1900‐tal kom detta hus att uppmärksammas som en intressant byggnad från svunna tider.

Runt sekelskiftet 1900 var en av Sveriges stora arkitekter Ferdinand Boberg verksam. Han var arkitekten bakom många kända byggnadsverk såsom Rosenbad, NK och Centralposthuset i Stockholm liksom Gävle brandstation.

Runt 1915, när hans nationalromantiska stil blev omodern och han mera sällan blev anlitad kom han att få ett kungligt uppdrag på 10 år där han åkte land och rike runt för att dokumentera de gamla miljöer som hotades till rivning i ett snabbt föränderligt samhälle. I ett försök att rädda dess miljöer för eftervärlden kom Boberg att uppföra flera tusen blyertsteckningar över svenska miljöer och byggnadsverk. I synnerhet inriktade han sig på landsbygdens ekonomibyggnader, gamla industrimiljöer, båtvarv, fiskelägen mm.
[[Fil:Sågarebostaden 2009.png|miniatyr|Sågarebostaden som den såg ut före senaste restaureringen då bl.a. skorstenar har åtgärdats och en luftvärmepump har installerats. Foto [[Sverker Balksten]]]]
För några år sedan startade ett forskningsprojekt vid Blekinge Tekniska Högskola för att göra dessa bilder tillgängliga för allmänheten. Det projektet har också en annan roll vilket är att följa upp vad som har hänt med dessa miljöer idag. Svenska folket har uppmanats att ge sig ut för att dokumentera och sända in sina bilder till hemsidan www.ferdinandboberg.se. Ni rekommenderas varmt att gå in på sidan för att se Sverige som det en gång har sett ut. Där finns sex bilder från vår kommun varav flera av byggnaderna tyvärr är rivna.

Boberg kom att under sin resa i Bohuslän söka upp den gamla stenbron över Munkedalsälven vilken finns avbildad på ovanstående hemsida. Vid sitt besök vid stenbron kom Boberg ocksåatt avbilda ett av de allra äldsta husen i Munkedals tätort. Det är den gamla sågarebostaden som ligger i Gjuteribacken nära stenbron. Glädjande nog kan vi konstatera att denna skatt ännu finns kvar och dessutom i ett relativ oförändrat skick.

== En del av ett industriarv ==
[[Fil:Gamla sågen vid Munkedalsälven.jpg|miniatyr|Gamla sågen vid Munkedalsälven.Sågarebostaden syns längst till vänster.]]
Huset uppfördes 1805 som bostad åt bl.a. sågmästaren som arbetade på den intilliggande sågen som ni kan se på bild.

Idag består huset av två lägenheter vilket har inneburit att det nu har dubbla dörrar och dubbla skorstenar. Byggnaden är förskonad från fönsterbyten vilket annars har blivit alltför vanligt på Bohusläns äldre bebyggelse. Att taket endast är lite utskjutande över gaveln visar att det är en byggnad med ålderdomlig karaktär och även det bidrar till husets höga kulturhistoriska värde. Sågarbostaden är nästan det enda som kvarstår av den industrimiljö som en gång var belägen i anslutning till stenbron.

Av övriga byggnader återstår endast rester av dess grunder. Eftersom de allra flesta industriella lämningar är försvunna kan vi främst utläsa den rikliga industriella aktivitet som uppkommit längs Munkedalsälven genom de namn som lever kvar genom t.ex. Stampen, Färgarevägen, Gjuteribacken etc.

Bilderna till höger kommer från Munkedals hembygdsförenings arkiv och visar miljöerna kring sågarbostaden i olika tider.

Boberg såg våra värdefulla kulturarv, nu kan vi se dem genom hans ögon och vara stolta och glada över det som kvarstår.

Text: Kristin Balksten

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 09-1]]

Scanner IRIScan Desk 6 Pro

2025-02-27T13:21:37Z

192.168.1.1: Gör version 8534 av 0:0:0:0:0:0:0:1 (diskussion) ogjord

[[Fil:Iriscan 6 Pro.jpg|miniatyr]]Mjukvara installerad på [[MHF PC-14]]

==== Allmänt ====
Varumärke: Iris

==== Design ====
Skanningstyp: Overhead-skanner

Inbyggd display: Nej

Produktens färg: Svart

==== Skanning ====
Maximal skanningsstorlek: 420 x 297 mm

Optisk skanningsupplösning: 300 x 300 dpi

Fast fokus: Ja

Dubbelsidig skanning: Nej

==== Prestanda ====
Megapixel: 13 MP

Bildsensortyp: CMOS

Scanners filformat: JPG, PDF, XLS

Daglig arbetscykel (max): 5000 pages

Maximal bildupplösning: 4160 x 3120 pixels

==== Strömtillförsel ====
Nätaggregatstyp: USB

Spänning: 5 V

==== Förpackning ====
Förpackningens bredd: 490 mm

Antal per förpackning: 1 pc(s)

Vikt inkl. förpackning: 1470 g

Låddjup:150 mm

Höjd: 130 mm

==== Pappershantering ====
Högsta ISO A-seriestorlek: A3

==== Anslutningar ====
USB-port: Ja

USB-version: 2.0

USB-anslutning: USB Type-A

==== Vikt & dimension: ====

==== Bredd:120 mm ====
Vikt: 1150 g

Djup: 282 mm

Höjd: 396 mm
[[Kategori:Datorer]]

MHF PC-11

2024-06-12T16:05:47Z

192.168.1.1:

Inköpt från Hemdata i Skredsvik hösten 2022.

Enhetsnamn: DESKTOP-B0P5BFP

Processor: Intel(R) Pentium(R) CPU G2020T @ 2.50GHz 2.50 GHz

Installerat RAM-minne: 4,00 GB (3,89 GB går att använda)

Enhets-ID: 0E16D142-B6F4-4E6B-A3F7-A2DD714083EE

Produkt-ID: 00330-50000-00000-AAOEM

Systemtyp: 64-bitars operativsystem, x64-baserad processor

Penna och pekskärm: Penn- eller tryckinmatning är inte tillgängligt för den här bildskärmen

Hårddisk: TOSHIBA DT01ACA050

C: 449 GB varav 56,3 används

D: HP RECOVERY 16,5 GB varav 14,5 GB används

E: HP_TOOLS 97,9 GB varav 5,28 används

Utgåva: Windows 10 Pro

Version: 21H2

Installerad: ‎2021-‎12-‎27

OS-version: 19044.2251

Gränssnitt: Windows Feature Experience Pack 120.2212.4180.0

Används som fysisk lagring för Odd Fellows files genom att spegla filer från Google Drive. BIOS är ändrat till att starta upp datorn automatiskt efter strömbortfall och Windows är inställt (ändrat i registret) för automatisk inloggning med Admin.

Läs mer om [[MHFs datorer generellt]]
[[Kategori:Datorer]]

MHF PC-11

2024-06-12T16:05:08Z

192.168.1.1:

Inköpt från Hemdata i Skredsvik hösten 2022.

Enhetsnamn: DESKTOP-B0P5BFP

Processor: Intel(R) Pentium(R) CPU G2020T @ 2.50GHz 2.50 GHz

Installerat RAM-minne: 4,00 GB (3,89 GB går att använda)

Enhets-ID: 0E16D142-B6F4-4E6B-A3F7-A2DD714083EE

Produkt-ID: 00330-50000-00000-AAOEM

Systemtyp: 64-bitars operativsystem, x64-baserad processor

Penna och pekskärm: Penn- eller tryckinmatning är inte tillgängligt för den här bildskärmen

Hårddisk: TOSHIBA DT01ACA050
C: 449 GB varav 56,3 används
D: HP RECOVERY 16,5 GB varav 14,5 GB används
E: HP_TOOLS 97,9 GB varav 5,28 används

Utgåva: Windows 10 Pro

Version: 21H2

Installerad: ‎2021-‎12-‎27

OS-version: 19044.2251

Gränssnitt: Windows Feature Experience Pack 120.2212.4180.0

Används som fysisk lagring för Odd Fellows files genom att spegla filer från Google Drive. BIOS är ändrat till att starta upp datorn automatiskt efter strömbortfall och Windows är inställt (ändrat i registret) för automatisk inloggning med Admin.

Läs mer om [[MHFs datorer generellt]]
[[Kategori:Datorer]]

MHF PC-5

2024-06-03T09:50:38Z

192.168.1.1:

Enhetsnamn: MHFPC-5

Processor AMD Athlon(tm) II X2 220 Processor 2.80 GHz

Installerat RAM-minne 4,00 GB (3,25 GB går att använda)

Enhets-ID 5792124E-33A4-4249-9F02-EE9C0D5B25A5

Produkt-ID 00330-80000-00000-AA079

Systemtyp 32-bitars operativsystem, x64-baserad processor

Penna och pekskärm Penn- eller tryckinmatning är inte tillgängligt för den här bildskärmen

Utgåva Windows 10 Pro

Version 22H2

Installerad ‎2021-‎02-‎10

OS-version 19045.3693

Gränssnitt Windows Feature Experience Pack 1000.19053.1000.0

Ursprunglig hårddisk formaterad till 932 GB, två partitioner, C:\ 450 GB varav 79 GB används och D:\ 451 GB varav 151 GB används.

Numera utbytt till Kingston SSD 240 GB, varvid D:/ inte migrerades. Innehållet i D:\ gick inte att läsa i Utforskaren, troligen någon typ av backup eller återställningsfiler. Datorn åter på hembygdsmuseet 2024-06-03.

Läs mer om [[MHFs datorer generellt]]

[[Kategori:Datorer]]

MHF PC-5

2024-04-15T14:34:19Z

192.168.1.1:

Enhetsnamn: MHFPC-5

Processor AMD Athlon(tm) II X2 220 Processor 2.80 GHz

Installerat RAM-minne 4,00 GB (3,25 GB går att använda)

Enhets-ID 5792124E-33A4-4249-9F02-EE9C0D5B25A5

Produkt-ID 00330-80000-00000-AA079

Systemtyp 32-bitars operativsystem, x64-baserad processor

Penna och pekskärm Penn- eller tryckinmatning är inte tillgängligt för den här bildskärmen

Utgåva Windows 10 Pro

Version 22H2

Installerad ‎2021-‎02-‎10

OS-version 19045.3693

Gränssnitt Windows Feature Experience Pack 1000.19053.1000.0

Hårddisk formatterad till 932 GB, två partitioner, C:\ 450 GB varav 79 GB används och D:\ 451 GB varav 151 GB används

[[Kategori:Datorer]]

MHF PC-5

2024-04-15T14:24:09Z

192.168.1.1: Ny sida

MHF PC-5

2024-04-15T14:22:49Z

192.168.1.1: Skapade sidan med 'Enhetsnamn MHFPC-5 Processor AMD Athlon(tm) II X2 220 Processor 2.80 GHz Installerat RAM-minne 4,00 GB (3,25 GB går att använda) Enhets-ID 5792124E-33A4-4249-9F02-EE9C0D5B25A5 Produkt-ID 00330-80000-00000-AA079 Systemtyp 32-bitars operativsystem, x64-baserad processor Penna och pekskärm Penn- eller tryckinmatning är inte tillgängligt för den här bildskärmen Utgåva Windows 10 Pro Version 22H2 Installerad ‎2021-‎02-‎10 OS-version 19045.3693 Gränssnitt Wi...'

Enhetsnamn MHFPC-5
Processor AMD Athlon(tm) II X2 220 Processor 2.80 GHz
Installerat RAM-minne 4,00 GB (3,25 GB går att använda)
Enhets-ID 5792124E-33A4-4249-9F02-EE9C0D5B25A5
Produkt-ID 00330-80000-00000-AA079
Systemtyp 32-bitars operativsystem, x64-baserad processor
Penna och pekskärm Penn- eller tryckinmatning är inte tillgängligt för den här bildskärmen

Utgåva Windows 10 Pro
Version 22H2
Installerad ‎2021-‎02-‎10
OS-version 19045.3693
Gränssnitt Windows Feature Experience Pack 1000.19053.1000.0

Testsida

2024-04-15T13:29:41Z

192.168.1.1:

== ANNO 1690 ==
16-2 Begrov en gammal hustru fr Aspång d Olsdotter fattig og åldrig 70 år.
2-3 Begrov en man fr Aspång
16-3 Begrov en ännu äldre man fr Svarteborg, skrumpen och ådrig. Såg dåligt, hörde dåligt och luktade dåligt. Han blev 89 år.
24-3 Christen Aslagsson 68 år gl.
108 döda 1699 Ingrid
Andreas Seth Präst<ref>Svarteborgs Dödsbok 1690</ref>
[[Huvudsida]]

https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening/ny-sida-34

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>

Test av länk till rubrik

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Series Pastorum|Länk till Intro-sidan, series pastorum]]

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Rotar & Hemman|Förteckning över rotar och hemman]]

http://81.224.134.146/mediawiki/index.php/Special:Slumpsida

[[Special:Slumpsida|Slumpsida]]
[[Fil:Blåsuga.jpg|miniatyr|Blåsuga ]]

== Referenser ==
<references />

Testsida

2023-10-17T10:04:00Z

192.168.1.1:

== ANNO 1690 ==
16-2 Begrov en gammal hustru fr Aspång d Olsdotter fattig og åldrig 70 år.
2-3 Begrov en man fr Aspång

Christen Aslagsson 68 år gl.
108 döda 1699 Ingri
Andreas Seth Präst<ref>Svarteborgs Dödsbok 1690</ref>
[[Huvudsida]]

https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening/ny-sida-34

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>

Test av länk till rubrik

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Series Pastorum|Länk till Intro-sidan, series pastorum]]

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Rotar & Hemman|Förteckning över rotar och hemman]]

== Referenser ==
<references />

Testsida

2023-10-17T10:03:34Z

192.168.1.1:

== ANNO 1690 ==
16-2 Begrov en gammal hustru fr Aspång d Olsdotter fattig og åldrig 70 år.
2-3 Begrov en man fr Aspång

Christen Aslagsson 68 år gl.
108 döda 1699 Ingri
Andreas Seth Präst<ref>Svarteborgs Dödsbok 1690</ref>
[[Huvudsida]]

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>

Test av länk till rubrik

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Series Pastorum|Länk till Intro-sidan, series pastorum]]

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Rotar & Hemman|Förteckning över rotar och hemman]]

== Referenser ==
<references />

Testsida

2023-10-17T10:00:55Z

192.168.1.1:

== ANNO 1690 ==
16-2 Begrov en gammal hustru fr Aspång d Olsdotter fattig og åldrig 70 år.
2-3 Begrov en man fr Aspång Christen Aslagsson 68 år gl.
108 döda 1699 Ingri
Andreas Seth Präst<ref>Svarteborgs Dödsbok 1690</ref>
[[Huvudsida]]

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>

Test av länk till rubrik

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Series Pastorum|Länk till Intro-sidan, series pastorum]]

[[Svarteborg husförhörslängd intro#Rotar & Hemman|Förteckning över rotar och hemman]]

== Referenser ==
<references />

Diskussion:Huvudsida

2023-10-17T09:38:41Z

192.168.1.1:

Ingen kommentar ännu

Antal artiklar: {{ANTALARTIKLAR}} (notera att endast de artiklar som har en Wikilänk i sig räknas. Det finns åtskilliga fler som
listas på [[http://78.69.130.236/mediawiki/index.php/Special:Alla_sidor?from=&to=&namespace=0&hideredirects=1|Alla sidor]]

Number of articles: {{NUMBEROFARTICLES}}

Antal sidor: {{NUMBEROFPAGES}}

Diskussion:Huvudsida

2023-10-17T09:37:05Z

192.168.1.1:

Ingen kommentar ännu

Antal artiklar: {{ANTALARTIKLAR}} (notera att endast de artiklar som har en Wikilänk i sig räknas. Det finns åtskilliga fler som
listas på [[AALLA SIDOR|http://78.69.130.236/mediawiki/index.php/Special:Alla_sidor?from=&to=&namespace=0&hideredirects=1]]

Number of articles: {{NUMBEROFARTICLES}}

Antal sidor: {{NUMBEROFPAGES}}

Kockens grav

2023-10-05T10:36:39Z

192.168.1.1: Kocks grav

[[Fil:Kocks grav.jpg|vänster|miniatyr]]
'''''Kockens grav''''' ligger vid Vågsäter i Valboryrs socken, vid stranden till Viksjön. Läs mer om [[Liljenbergsfors på Vågsäter|Vågsäter"Liljebergsfors"]]

[https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v1.0/?e=313370&n=6485993&z=13&mapprofile=karta&background=1&boundaries=false Visa platsen på kartan]
[[Kategori:Namn på platser]]

Baaz affär

2023-10-05T08:44:17Z

192.168.1.1:

Mitt i [[Lycke Nedre (fastighet)|Lyckebacken]] låg det en speceriaffär som drevs av Carl Baaz. Den fanns mellan omkring 1935 till 1965 (osäkra årtal). Den hyrdes i det hus som då ägdes av Arne och Ester Blomqvist. När Kalle Baaz blev sjuk övertogs affären av sonen Ragne Baaz.

Om du vill se var den låg se kartan: https://kartor.eniro.se/?c=58.491891,11.696244&z=17
[[Kategori:Näringsliv]]
[[Kategori:Detaljhandel]]

Baaz affär

2023-10-05T08:40:53Z

192.168.1.1:

Mitt i [[Lycke Nedre (fastighet)|Lycke]]<nowiki/>backen låg det en speceriaffär som drevs av Carl Baaz. Den fanns mellan omkring 1935 till 1965 (osäkra årtal). Den hyrdes i det hus som då ägdes av Arne och Ester Blomqvist. När Kalle Baaz blev sjuk övertogs affären av sonen Ragne Baaz.

Om du vill se var den låg se kartan: https://kartor.eniro.se/?c=58.491891,11.696244&z=17
[[Kategori:Näringsliv]]
[[Kategori:Detaljhandel]]

Att söka på Munkepedia

2023-08-17T17:29:42Z

192.168.1.1: /* Hur det fungerar */

== Sökning ==
Det snabbaste sättet att hitta information i MediaWiki är att slå upp den direkt. På varje sida finns en sökruta.

Ange nyckelord och fraser och tryck på Enter eller Retur eller klicka på förstoringsglasikonen (eller knappen Sök eller Gå när du använder andra skal). Om en sida har samma titel som den du skrev in, hoppar du direkt till den sidan. Annars söker den igenom alla sidor på wikin (med vissa begränsningar, se nedan), och presenterar en lista med artiklar som matchade dina söktermer, eller ett meddelande som informerar dig om att ingen sida har alla nyckelord och fraser.

=== Hur det fungerar ===
Den söker igenom alla sidor på wikin med vissa begränsningar.

Artikelinnehållet söks i sin råa (wikitext) form - det vill säga den söker igenom texten som visas i redigeringsrutan när du klickar på "redigera", inte på sidan så som den visas (den renderade sidan). Detta innebär att innehåll som kommer från en inkluderad mall inte kommer att plockas upp, men målet för rörliga länkar kommer att bli det.

Sökfunktionen kan anses fungera på hela ord, åtskilda av mellanslag eller andra skiljetecken. Så om din sökterm innehåller ordet "hund", kommer resultaten inte att innehålla sidor som bara har ordet "hundar" eller "hundkex". Och om din sökterm innehåller termen "inter", kommer resultaten inte att inkludera sidor som bara har ordet "internationell", utan de kan innehålla sidor som har termen "inter-nationell".

Resultaten kommer bara att innehålla sidor som innehåller alla ord i din sökning. Du kan söka efter delar av ord med ett jokertecken (*), så bok* ger resultat för bok och bokstäver.

Du kan söka efter en fras med dubbla citattecken. En fras kan anses bestå av hela ord, så frasen 'Prime Minister' kommer inte att hittas vid en sökning på "ime Min", utan den kommer att hittas av en sökning på "Prime Mininster".

Exempel:

''Nilsdotter'' returnerar träffar som innehåller Nilsdotter i artikeln (idag, 2023-08-16 blir det 49 träffar)

''Elin Nilsdotter'' returnerar träffar som innehåller Elin och Nilsdotter tillsammans eller var för sig i artikeln (idag, 2023-08-16 blir det 36 träffar)

''"Elin Nilsdotter"'' returnerar träffar som innehåller Elin och Nilsdotter tillsammans i artikeln (idag, 2023-08-16 blir det 11 träffar)

''Nilsd*'' returnerar träffar som innehåller Nilsdotter, Nilsdr, Nilsd, etc. (idag, 2023-08-16 blir det 52 träffar)

=== Begränsa sökningen ===
Om du klickar på "Sök"-knappen utan att fylla i något, kommer du till "Special:Search" som ger dig extra sökalternativ (även tillgängligt från valfri sökresultatlista)

Du kan tycka att det är användbart att begränsa en sökning till sidor inom ett visst namnområde, t.ex. endast söka inom användarsidorna. Kontrollera de namnrymder du behöver för den här sökningen.
[[Kategori:Självstudier]]

Att söka på Munkepedia

2023-08-17T17:28:39Z

192.168.1.1: /* Hur det fungerar */

== Sökning ==
Det snabbaste sättet att hitta information i MediaWiki är att slå upp den direkt. På varje sida finns en sökruta.

Ange nyckelord och fraser och tryck på Enter eller Retur eller klicka på förstoringsglasikonen (eller knappen Sök eller Gå när du använder andra skal). Om en sida har samma titel som den du skrev in, hoppar du direkt till den sidan. Annars söker den igenom alla sidor på wikin (med vissa begränsningar, se nedan), och presenterar en lista med artiklar som matchade dina söktermer, eller ett meddelande som informerar dig om att ingen sida har alla nyckelord och fraser.

=== Hur det fungerar ===
Den söker igenom alla sidor på wikin med vissa begränsningar.

Artikelinnehållet söks i sin råa (wikitext) form - det vill säga den söker igenom texten som visas i redigeringsrutan när du klickar på "redigera", inte på sidan så som den visas (den renderade sidan). Detta innebär att innehåll som kommer från en inkluderad mall inte kommer att plockas upp, men målet för rörliga länkar kommer att bli det.

Sökfunktionen kan anses fungera på hela ord, åtskilda av mellanslag eller andra skiljetecken. Så om din sökterm innehåller ordet "hund", kommer resultaten inte att innehålla sidor som bara har ordet "hundar" eller "hundkex". Och om din sökterm innehåller termen "inter", kommer resultaten inte att inkludera sidor som bara har ordet "internationell", utan de kan innehålla sidor som har termen "inter-nationell".

Resultaten kommer bara att innehålla sidor som innehåller alla ord i din sökning. Du kan söka efter delar av ord med ett jokertecken (*), så bok* ger resultat för bok och bokstäver.

Du kan söka efter en fras med dubbla citattecken. En fras kan anses bestå av hela ord, så frasen 'Prime Minister' kommer inte att hittas vid en sökning på "ime Min", utan den kommer att hittas av en sökning på "Prime Mininster".

Exempel:

''Nilsdotter'' returnerar träffar som innehåller Nilsdotter i artikeln (idag, 2023-08-16 blir det 49 träffar)

''Elin Nilsdotter'' returnerar träffar som innehåller Elin och Nilsdotter tillsammans eller var för sig i artikeln (idag, 2023-08-16 blir det 36 träffar)

''"Elin Nilsdotter"'' returnerar träffar som innehåller Elin och Nilsdotter tillsammans i artikeln (idag, 2023-08-16 blir det 11 träffar)

''Nilsd*'' returnerar träffar som innehåller Nilsdotter, Nilsdr, Nilsd, etc.

=== Begränsa sökningen ===
Om du klickar på "Sök"-knappen utan att fylla i något, kommer du till "Special:Search" som ger dig extra sökalternativ (även tillgängligt från valfri sökresultatlista)

Du kan tycka att det är användbart att begränsa en sökning till sidor inom ett visst namnområde, t.ex. endast söka inom användarsidorna. Kontrollera de namnrymder du behöver för den här sökningen.
[[Kategori:Självstudier]]

Svarteborg husförhörslängd intro

2023-08-17T17:13:13Z

192.168.1.1: /* Rotar & Hemman */

[[Fil:S14MH SV HF intro.pdf|miniatyr]]

== Introduktion ==
Svarteborgs husförhörslängd 1803-1897 som först skrivits av efter mikrofilm och nu skrivits ner på maskin.
[[Fil:Gustaf Hermansson.jpg|centrerad|miniatyr|Gustaf Hermansson född 1911 ]]

== Rotar & Hemman ==
enl. Svarteborgs Husförhörslängd. Har skrivit nr. på sidorna för hand för att undvika förväxling.

Första Roten Andra Roten

Här finner du sidorna på ovan nämnda Här finner Du Sidorna på nämnda gårdar.
gårdar. Sör & Norr Lågum 1-52
Troneröd sid.1-5 Tyft 53-65
Leråker 5-16 + 10 för torpen. Dingle 66-124
Bräcke 17-36 Bärby 125-184
Saknas sida 37
Fibendal 38-58 Stockebro 185-194
Östeby 59-103 Staxängen 195-210
Folkesberg 104-133 Fjäll 211-217
Tosemarken 134-140 Bäck 218-223
Råhed 141-155 Backa 224-231
Rom 156-214 Åhs 232-244
Heden 215-223 Medbo 245-252
Råröd 224-244 Torp 253-280
Torp 253-280

Tredje Roten Fjärde Roten

Här finner Du sidorna på ovan nämnda Här finner Du sidorna på ovan nämnda
gårdar Gårdar
Österöd 1-10 Wässjö 1-34
Klåfvene 11-35 Stenehed 35-48
Dromelseröd 36-45 Kålstorp 51-66
Berg 46-64 Gässjö 67-90
Prästgården 65-69 Hällevat 91-94
Sisselängen 100-103 Dryp 91-98
Skärvhem 104-132 Steneröd 99-106
Skogen 133-150 Ungevall 107-138
Gadderöd 151-155 Hermanseröd 139-145
Svarteborg 156-207 St.Aspång 146-188
Köpestad 208-217 Aspång & Skulestad 189-198
Blåsupp 218-222 Lilla Aspång 199-240
Gregeröd 223-235 St.Dingevall 241-246
Slaängen 236-241 Lilla Dingevall 256-278
Ramberg 242-266

Femte Roten Sjätte Roten
Här finner Du sidorna på Här finner Du sidorna på
ovan nämnda gårdar ovan nämnda gårdar

Nedre Haga sid. -37 Julseröd 1-26
Hagaskog 38-43 Löfvås & Studerås 27-35
Spångetorp 44-54 Sladalen 36-40
Wassändan & Carleholm 55-88 Kyrkoryr 41-50
Nedre Hede 89-102 Mögärde 51-54
Fiskebo 103-108 Sandvik 55-61
St.& Lilla Öremjält. 109-123 Skrapeland & Övre Haga 62-86
Hökärr 124-135 Torfve & Grinås 87-108
Skåneröd 136-163 Böhn 109-115
Wästersäter 164-188 Hult med Island & Hålan 115-137
Håfveröd 189-207 Hee Övre 138-151
Hillebo 208-217 Påstigen 152-189
Suttene 218-235 Klafossen 190-193
Toröd 236-247 St.Dalen 194-224
Dufveskår 248-254 Liane 225-226
Fähn 255-269 Gunghult 227-240
Änneröd 270-273 St. Stackekärr 241-255
Lilla Stackekärr 256-271

== Svarteborgs församling ==

=== Series Pastorum ===
Komministrar:
Peder Saltum 1597
Nils Christensson 1611
Michel Munchius 1614
Matts Christenssön 1628
Guido Petri 1642
Canutus Johannis 1650
P. Nilsson 1653
Peder Gudeson Giädda 1672
Petrus Olai
Hans Rasmusson Bruhn 1694-1701
Anders Ahlander 1701-1742
Lars Fridlezius 1743-1758
Laurentius Bruhn 1759-1764
Johan Dahlström 1764-1765
Peter. Elfvendahl 1768-1786
Johan Lack 1787-1800
Johan Jacob Landberg 1801-1844
Emanuel Fagerström 1845-1852
Johan Fredrik Fast 1853-1865
Carl Johan Granfeldt 1872-1902
Axel Emil Anderberg 1904-1921
Kyrkoherdar;
Axel Emil Anderberg 1921-1952
Olof William Wallin 1933-1958
John Alrik Johammar 1958-1975
Lennart Nilsson 1975-

== Innehåll i Svarteborgs Kyrkböcker ur original. ==
Dopbok 1688-1729 sidan 5-339
Vigselbok 1690-1729 sid 343-441
Begrafningsbok 1690-1729 sidan: i 445-584
Svarteborgs Födelsebok 1688-1729.Vigselbok och Dödbok 1690-1729
1688-1729 Häri äfven Vigse1bok1690-1729 samt Död och Begrafvningsbok 1690-1729
1730-1788 Häri äfven Vigselbok samt död och Begrafvningsbok samma år.
1788-1835 Häri äfven Vigselbok 1789-1834 samt samt död och Begrafvningsbok 1788-1835
Leverans till Landsarkivet i Göteborg 1950

Inskription på Svarteborgs Klocka: Christen Christensson har den Klocka Låtit Stöben i den Svarteborg ANNO 1618
Stöbe Mich Hans Kemner.

== Befolkningsstatistik ==
[[:Fil:S14MH SV HF intro.pdf|Endast i PDF-filen:]]
Befolkningsrörelser i Svarteborgs socken åren 1749-1800
Befolkningsrörelser i Svarteborgs socken åren 1801-1860
Befolkningsrörelser i Svarteborgs socken åren 1861-1920
Svarteborgs befolknings omflyttning med främmande land åren 1861-1920 efter vissa åldersklasser
Befolkningens fördelning efter ålder och civilstånd samt hushåll i Svarteborgs socken åren 1749-1920
[[Kategori:Kyrkböcker]]

Svarteborg husförhörslängd intro

2023-08-17T17:10:15Z

192.168.1.1: /* Rotar & Hemman */

[[Fil:S14MH SV HF intro.pdf|miniatyr]]

== Introduktion ==
Svarteborgs husförhörslängd 1803-1897 som först skrivits av efter mikrofilm och nu skrivits ner på maskin.
[[Fil:Gustaf Hermansson.jpg|centrerad|miniatyr|Gustaf Hermansson född 1911 ]]

== Rotar & Hemman ==
enl. Svarteborgs Husförhörslängd. Har skrivit nr. på sidorna för hand för att undvika förväxling.

Första Roten Andra Roten

Här finner du sidorna på ovan nämnda Här finner Du Sidorna på nämnda gårdar.
gårdar. Sör & Norr Lågum 1-52
Troneröd sid.1-5 Tyft 53-65
Leråker 5-16 + 10 för torpen. Dingle 66-124
Bräcke 17-36 Bärby 125-184
Saknas sida 37
Fibendal 38-58 Stockebro 185-194
östeby 59-103 Staxängen 195-210
Folkesberg 104-133 Fjäll 211-217
Tosemarken 134-140 Bäck 218-223
Råhed 141-155 Backa 224-231
Rom 156-214 Åhs 232-244
Heden 215-223 Medbo 245-252
Råröd 224-244 Torp 253-280
Torp 253-280

Tredje Roten Fjärde Roten

Här finner Du sidorna på ovan nämnda Här finner Du sidorna på ovan nämnda
gårdar Gårdar
Österöd 1-10 Wässjö 1-34
Klåfvene 11-35 Stenehed 35-48
Dromelseröd 36-45 Kålstorp 51-66
Berg 46-64 Gässjö 67-90
Prästgården 65-69 Hällevat 91-94
Sisselängen 100-103 Dryp 91-98
Skärvhem 104-132 Steneröd 99-106
Skogen 133-150 Ungevall 107-138
Gadderöd 151-155 Hermanseröd 139-145
Svarteborg 156-207 St.Aspång 146-188
Köpestad 208-217 Aspång & Skulestad 189-198
Blåsupp 218-222 Lilla Aspång 199-240
Gregeröd 223-235 St.Dingevall 241-246
Slaängen 236-241 Lilla Dingevall 256-278
Ramberg 242-266

Femte Roten Sjätte Roten
Här finner Du sidorna på Här finner Du sidorna på
ovan nämnda gårdar ovan nämnda gårdar

Nedre Haga sid. -37 Julseröd 1-26
Hagaskog 38-43 Löfvås & Studerås 27-35
Spångetorp 44-54 Sladalen 36-40
Wassändan & Carleholm 55-88 Kyrkoryr 41-50
Nedre Hede 89-102 Mögärde 51-54
Fiskebo 103-108 Sandvik 55-61
St.& Lilla Öremjält. 109-123 Skrapeland & Övre Haga 62-86
Hökärr 124-135 Torfve & Grinås 87-108
Skåneröd 136-163 Böhn 109-115
Wästersäter 164-188 Hult med Island & Hålan 115-137
Håfveröd 189-207 Hee Övre 138-151
Hillebo 208-217 Påstigen 152-189
Suttene 218-235 Klafossen 190-193
Toröd 236-247 St.Dalen 194-224
Dufveskår 248-254 Liane 225-226
Fähn 255-269 Gunghult 227-240
Änneröd 270-273 St. Stackekärr 241-255
Lilla Stackekärr 256-271

== Svarteborgs församling ==

=== Series Pastorum ===
Komministrar:
Peder Saltum 1597
Nils Christensson 1611
Michel Munchius 1614
Matts Christenssön 1628
Guido Petri 1642
Canutus Johannis 1650
P. Nilsson 1653
Peder Gudeson Giädda 1672
Petrus Olai
Hans Rasmusson Bruhn 1694-1701
Anders Ahlander 1701-1742
Lars Fridlezius 1743-1758
Laurentius Bruhn 1759-1764
Johan Dahlström 1764-1765
Peter. Elfvendahl 1768-1786
Johan Lack 1787-1800
Johan Jacob Landberg 1801-1844
Emanuel Fagerström 1845-1852
Johan Fredrik Fast 1853-1865
Carl Johan Granfeldt 1872-1902
Axel Emil Anderberg 1904-1921
Kyrkoherdar;
Axel Emil Anderberg 1921-1952
Olof William Wallin 1933-1958
John Alrik Johammar 1958-1975
Lennart Nilsson 1975-

== Innehåll i Svarteborgs Kyrkböcker ur original. ==
Dopbok 1688-1729 sidan 5-339
Vigselbok 1690-1729 sid 343-441
Begrafningsbok 1690-1729 sidan: i 445-584
Svarteborgs Födelsebok 1688-1729.Vigselbok och Dödbok 1690-1729
1688-1729 Häri äfven Vigse1bok1690-1729 samt Död och Begrafvningsbok 1690-1729
1730-1788 Häri äfven Vigselbok samt död och Begrafvningsbok samma år.
1788-1835 Häri äfven Vigselbok 1789-1834 samt samt död och Begrafvningsbok 1788-1835
Leverans till Landsarkivet i Göteborg 1950

Inskription på Svarteborgs Klocka: Christen Christensson har den Klocka Låtit Stöben i den Svarteborg ANNO 1618
Stöbe Mich Hans Kemner.

== Befolkningsstatistik ==
[[:Fil:S14MH SV HF intro.pdf|Endast i PDF-filen:]]
Befolkningsrörelser i Svarteborgs socken åren 1749-1800
Befolkningsrörelser i Svarteborgs socken åren 1801-1860
Befolkningsrörelser i Svarteborgs socken åren 1861-1920
Svarteborgs befolknings omflyttning med främmande land åren 1861-1920 efter vissa åldersklasser
Befolkningens fördelning efter ålder och civilstånd samt hushåll i Svarteborgs socken åren 1749-1920
[[Kategori:Kyrkböcker]]

MHFs datorer generellt

2023-08-13T17:44:18Z

192.168.1.1:

[[Munkedals Hembygdsförening|Hembygdsföreningens]] datorer namnges

enligt serien MHF PC-XX i stigande sekvens. Gamla nummer återanvänds ej.

Grundkrav för samtliga:

Windows 10 eller senare

Microsoft Office 2007 eller senare

Acrobat Reader DC eller senare.

Google Chrome som webläsare (MS Edge finns kvar på datorn för de händelser operativsystemet behöver det)

Länkar till NAS, MHF-Dokument och Databaser

Länk till Sofie, inloggning användare MuHe och PW Alfred64

Anslutning till skrivare Brother MFC-J5945

Brother Utilities

Anslutning till lokalt nätverk "Museum"

[[Kategori:Datorer]]

Huvudsida

2023-05-26T21:07:38Z

192.168.1.1:

<strong>Hej och välkommen till [[Munkedals Hembygdsförening]]<nowiki/>s MHF-Wiki ! </strong>

[[Fil:Museet.jpg|miniatyr|Föreningens [[Munkedals hembygdsmuseum|hembygdsmuseum]] på [[Önnebacka]]|382x382px]]

Vår MHF-Wiki är öppen för användare att bidra i, att lägga upp [[artiklar]] och bilder och även att komplettera befintliga artiklar med information både i artikeln och i diskussionsfältet.

Man kan även komplettera med länkar och kategorier så att det går lite snabbare att navigera. För bättre funktionalitet rekommenderar vi att du registrera dig som användare och loggar in.

Alla besökare kan fritt ta del av artiklar och annat material.

Vill du bli användare och hjälpa till: kontakta [[Lennart Sennung]] för en introduktion.

Börja läsa redan nu: Vi har för just nu närvarande 809 sidor med skrivet innehåll (2023-05-26), 1761 sidor allt som allt, och här är länken till [http://78.69.130.236/mediawiki/index.php/Special:Alla_sidor?from=&to=&namespace=0&hideredirects=1 '''sidförteckningen över alla sidor'''] Eller varför inte pröva en [http://78.69.130.236/mediawiki/index.php/Special:Slumpsida '''slumpsida'''] (se menyn till vänster)?

Information om hur wiki-programvaran används finns i [[mediawikiwiki:Help:Contents/sv|användarguiden]].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/mediawiki-announce.lists.wikimedia.org/ E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Testsida

2023-05-04T10:24:04Z

192.168.1.1:

== ANNO 1690 ==
16-2 Begrov en gammal hustru fr Aspång Ingrid Olsdotter fattig og åldrig 70 år.
2-3 Begrov en man fr Aspång Christen Aslagsson 68 år gl.
108 döda 1699
Andreas Seth Präst<ref>Svarteborgs Dödsbok 1690</ref>
[[Huvudsida]]

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>

== Referenser ==
<references />

Diskussion:Önnebacka

2023-04-06T10:14:34Z

192.168.1.1: Skapade sidan med 'Futtebäcken går förbi det gamla huset Futten som ligger inom Arctic Papers industriområde'

Futtebäcken går förbi det gamla huset Futten som ligger inom Arctic Papers industriområde

Hede skola 07-1

2023-04-06T09:58:17Z

192.168.1.1:

'''Den första fasta skolan i Foss socken var Hede skola som numer är borta förutom vissa rester av stenmuren.'''
[[Fil:Hede skola.jpg|miniatyr|Hede skola]]
En av de allra första fasta skolorna som startade i Foss församling var Hede skola i Munkedal. I mitten av 1800-talet var Gustav Wilhelm Carlsson kyrkoherde i Foss och denne man ivrade mycket för att församlingens barn skulle få gå i skola. Det beslöts att skolstyrelsen skulle se sig om efter passande byggnader, som kunde nedmonteras och flyttas och sedan uppföras som skolhus. Det lämnades två anbud, ett från Anders Rasmusson i Högsäter i Krokstad och ett från Olof Johansson i Utängen i Hede församling. Huset i Krokstad inköptes för 700 riksdaler banco, där transporten skulle skötas av säljaren. Tomten skänktes av Olof Dahlqvist på Hede och Olaus Olsson på Björid fick uppdraget att uppföra huset. Förutom skolhuset byggdes också vedbod och andra uthus. Till inredning i den nya skolan skänkte befallningsman Nordberg skolbänkar och bord, dessutom sex trästolar som använts vid skolan på Sanden.
[[Fil:Skolklass i Hede skola.jpg|miniatyr|Skolklass i Hede skola: Marita Kvistrum, Lars Sjöblom, Yvonne Hansson, Britt-Marie Andersson, Carina Axelsson, Christer Johansson, Maj-Britt Karlsson, Roger Lingbrand, Bertil Olson, Berit Johansson, Majvor Ekström, Lennart Eklund, ÅkeAxelsson, Sune ”Limmared” Tommy Vinberg, Ulla Zander, Conny Zander. Lärare

var Birgit Erhardsson.]]
[[Fil:Skolklass i Hede skola 2.jpg|miniatyr|Stående fr. v: Axel Blomberg, Ulf Sörensson, Åke Axelsson, Bertil Olson, Lars Sjöblom, Lars Karlsson ?, Tommy Vinberg, Benny ?Sittande fr. v: Britt-Marie Andersson, Marita Zander, Carina Axelsson, Britt-Marie Andersson, ? Elfving, Harriet Gustavsson, , Tommy Ekström.

Lärare: Birgit Erhardsson.]]
[[Fil:Skolklass i Hede skola 1944.jpg|miniatyr|Främre raden fr. v: Stellan Ekström, Doris Zackrisson, Siv Lindberg, Inger Siversson, Solveig Palmqvist, Anna-Lisa Karlsson, Solveig Utgren, Laila Holm, Nils LindströmBakre raden: Nitan Meyer, Barbro Karlsson och fröken Frida Mård. 2:a klass år 1944]]
Det omtalas också att utgifterna för skolhusbygget täcktes av den stående skolfonden. Till denna fond fördes också sådana böter, som okonfirmerade personer måste erlägga. Innan böterna utdömdes och blev indrivna blev dessa drängar och pigor kallade till kyrkorådet och erhöll varning för okunnighet i kristendom och för tredskande försummelse att besöka söndagsskolan. Hede skola togs i bruk den 1 juli 1857 och förste läraren blev Carl Winberg. Han hade tidigare varit ambulerande lärare mellan första skoldistriktets rotar. Denna rote omfattade trakten öster om [[Örekilsälven]] samt Bastegiljan i Håby. Hur många gårdar som ingick i denna verksamhet är inte känt. Antalet barn mellan 8 och 15 år var 1840 i Foss 474 och då räknade prosten Ekman med att det inte skulle behövas en fast skola, ty några av barnen kunde inte besöka skolan på grund av lång väg, fattigdom eller bristande ”fattningsförmåga”. Dessutom kanske många behövdes hemma på gården för arbetets skull och därför borde befrias från skolgång. Det var den tidens syn på utbildning.

Text: [[Bertil Johansson (in memorian)|Bertil Johansson]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 07-1]]

BP-tappen på Karlstorp 09-2

2023-04-06T09:22:55Z

192.168.1.1:

[[Fil:Birger Berggren och Torsten Liljedahl i sin verkstad i Hunnebostrand.jpg|miniatyr|Birger Berggren och Torsten Liljedahl i sin verkstad i Hunnebostrand]]
[[Byn vid Karlstorp|I förra numret]] av [[Munkedalsbygden]] skrev vi om de olika husen och en dela om vad som hänt på Karlstorp. Det finns säkert mycket mera att skriva om i detta ämne men i detta nummer fördjupar vi oss i det som i mångas minne förknippas med BP-tappen.

Jag besöker Karin Berggren, som tillsammans med sin man Karl drev rörelsen i många år. Runt det fina bordet med kaffet i bästa vackra kaffeservicen finns också hennes barn Gunilla, Karl-Erik och Maria. Tillsammans minns de mycket väl hur det vara att ha sin arbetsplats och bostad alldeles intill E6:an. Det var ett liv där familjen levde och jobbade tillsammans och kontakten med de många kunderna gjorde livet stimulerande. Det var en tid de minns med glädje.

Vi börjar från början. Som vi skrev om redan i förra artikeln om Karlstorp så byggdes huset som verkstad 1936-37 av Karls bror Birger tillsammans med Torsten Liljedal. Vi ser dessa båda på fotot nedan i den verkstad de drev i Hunnebostrand.

Verkstaden hyrdes av Kallin så Birger drev den alltså inte själv. På ett gammalt foto står det '''MOTORVERKSTAD''' på en stor skylt(dock ej på kortet nedan). Vi vet att Karl Berggren bodde där 1942 och att han köpte stället av sin bror 1947 och drev rörelsen därefter. Karin minns att hon och Karl började med att renovera bostadsdelen så att de kunde bo där någorlunda bekvämt.
[[Fil:Bilverkstaden 54429 0553.jpg|miniatyr|''Motorverkstaden''Foto: Oskar Färdig 1940]]

Så småningom började man även sälja bensin och i början var Esso först med en pump alldeles uppe vid väggen och sedan två pumpar längre ut mot vägen norrut. De byggde också en smörjhall och tvätthall på södra sidan. Som serviceverkstad alldeles intill den stora riksvägen Rikstvåan, senare E6:an så kunde de också hämta havererade bilar med den egna bärgningsbilen som alltid stod beredda att rycka ut, dag som natt. Totalt minns Karin att det var sju man i verkstaden inklusive Karl. Karin skötte mycket av servicen. Många kunder bjöds in på kaffe med dopp, och gubbarnas smutsiga overaller skulle tvättas . Familjen minns den speciella lukten av olja som alltid fanns där och det var något man vande sig vid.
[[Fil:Annons för BP i Munkedal.jpg|miniatyr|Annons från GP den 23 juli 1955.]]
År 1955 gick man över till att vara BP-tapp. Då minskade samtidigt verkstaden successivt sin omfattning och Karin arbetade sedan i butiken med bensinförsäljning. På den tiden var det naturligt att man tankade åt kunden, torkade rutorna och hjälpte till med annat, t.ex. byta glödlampor, etc.

Det var nästan ett dygnet-runt-arbete. Första sommaren med BP var det öppet ända till kl. 24 varje dag alla dagar i veckan. Hela familjen var involverad, även barnen så gott de kunde. Det fanns också anställda utöver familjen.

Maria berättar att syskonen tyckte det var roligt att hjälpa till. Det var en viktig och naturlig del av livet med familjen. Hon minns att många spännande kunder stannade där och som de fick en liten pratstund med. Raggarna, som skulle till Fladenfesten i Kungshamn, minns hon särskilt väl. Maria och Gunilla minns hur spännande de tyckte det var att komma hem och se vilka främmande personer som kunde sitta vid kaffebordet. Det var ofta som kunder bjöds in på kaffe. Det var givetvis den tidens marknadsföring och kundvård.

Gunilla minns hur roligt hon tyckte det var med julskyltningen. Då bjöd man också in sina stamkunder till dukat långbord inne i det man kallade ”hobbyrummet”. Det var inta bara bensinköpande kunder som kom till ”tappen”. Många barn cyklade dit för att få klistermärken, som var populärt på denna tid.

Arbetet med att hjälpa till började tidigt för alla barnen. På fotot nedan ser vi hur Karl-Erik tankar sin skrinda. Man får börja med sitt eget fordon och träna.
[[Fil:Karl-Erik Berggren tankar skrindan.jpg|miniatyr|''Karl-Erik Berggren tankar skrindan medan mamma Karin putsar rutorna på bilen bakom medan bensinen rinner ner i tanken.''''Foto: Fam. Berggren'']]
Som utomstående kan man tycka att det var svårt att bo så nära en högt trafikerad väg men det gick bra. Maria minns dock att hon hade fått en ny trehjuling. En dag hörde hon hur föräldrarna talade om att det skulle hämtas potatis hos Winblads handelsträdgård vid Kviström 500 meter längre norrut. Maria som då var tre år tänkte att hon skulle göra en insats och hjälpa till, kanske överraska mamma med att ha uträttat ett ärende. Hon gick till sin pappa och bad att få snören för hon skulle hämta potatis. Pappa trodde att Maria bara skulle leka. Efter en stund upptäckte föräldrarna att Maria var försvunnen. Karl drog sig då till minnes att Maria pratat om att hämta potatis. Karin blev givetvis livrädd. Hon såg framför sig Maria, tre år, cyklande på sin trehjuling på E6:an och skulle dessutom korsa denna trafikled. Tänk om Maria blivit påkörd. Karin slängde sig i bilen och till sin lättnad såg hon ingen påkörd Maria någonstans längs vägen och väl framme hos Winblads fick hon se sin välbehållna lilla dotter handlandes potatis.

De har också många minnen från speceriaffären som låg omedelbart söder om deras bostad. Affären ägdes av Lindbom 1947 och därefter av Gunnar Andersson, som lade ner affären omkring 1961.
[[Fil:Speceriaffären vid BP på gamla E6.jpg|miniatyr|''Speceriaffären'']]

Omkring år 1970 var det dags att gå över till självbetjäning. Då skulle kunderna klara sig själva och bara komma in och betala. Karl dröjde i det längsta med detta. Han tyckte det var tråkigt att inte längre kunna betjäna kunderna på det gamla goda sättet. Dessutom missade man tillfället till den lilla extra pratstunden under tankningen. I samband med att självbetjäningen började innebar detta att det alltid fanns någon inne i butiken och man kunde börja sälja andra enklare matvaror, främst konserver.

Familjen Berggren sålde rörelsen år 1973 till Lennart Hogeus som efter ca ett år sålde det vidare till Oliver Helmersson . Efter några år i Helmerssons ägo övertogs rörelsen av Tommy Vinberg och Torbjörn Andersson med familjer. Under den tiden infördes livsmedelsförsäljning i butiken. Dessutom startade BP sedelautomaten Mack. Tommy lämnade rörelsen omkring 1980 varefter den har drivits av Torbjörn Andersson och hans barn. Under deras tid har BP försvunnit och ersatts av '''Statoil''' och nu från 2008 finns ingen bensinförsäljning kvar alls. Dottern Katrin driver den idag, dock utan bensinförsäljning.

Text: [[Sverker Balksten]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 09-2]]
[[Kategori:Näringsliv]]

Artiklar att skapa

2023-04-06T09:14:39Z

192.168.1.1: Lagt till önskan om texter runt Solliden på 50 och 60 talet.

'''Förslag till artiklar. Tag bort rubriken när artikeln är skapad/ [[Lennart Sennung|Lennart]].'''

Baaz affär i Lyckebacken

Bad-och tvättstugan vid Bruket, Fabriksvägen

Bergrummet Greger

Bertil Anderssons cykelaffär på Stale

Björid och Björid damm

[[Bagargården|Blomqvists bageri vid station]] och på Lycke

Boforsförrådet (mittemot badhuset på Fabriksvägen)

[[Bohusbanan]]

Bron i Örekilsparken

Bruksskolan

Bruksvägen

Bryggarns (vid f.d. Sohlbergs) Munkedals vattenfabrik?

Brålands gård med laxfiske

[[Elleborg|f.d. Järnvägshotellet? (Silveréhns hus)]]

[[Finska barnhemmet]]

[[Firma Arthur Hansson]] i Munkedal

Fjälldraken

Flottarleden

Flottning på Kärnsjön

Folkets Hus på Stale

[[Foss kyrka|Foss Kyrka]]

Fryshusen på Stale och Kviström

Futten, Futtebäcken

Föreläsningssalen

[[Galgeberget|Galgbacken]]

Garveriet vid Hedeholm

Gjuteribacken

Gottfrid Boursette

[[Göran Langenskiöld]]

Handelsföreningen på Stale

[[Hanssonska huset]]

Hedeholm

Hede Skola

Hermanssons sportaffär

Håby Ring

Hästeskedet crossbana

Hästeskedsmossen avfallsdeponi

Kamstorp (Kampstorp)

Kanalen till Munkedals AB

Kockens grav

Kockens grotta (på östra sidan av Kärnsjön)

Konsumentföreningen i Munkedal, Stale och på station samt Konsum Lycke

Kviströmsbron

Landstormsförrådet

Lycke skola

Munkedals båtklubb, Risvarp

Munkedals Cementgjuteri

Munkedals Idrottsplats

[[Munkedals hamn|Munkedals Hamn]]

[[Munkedals herrgård|Munkedals Herrgård]]

[[Munkedals järnväg|Munkedals Järnväg]]

[[Munkedals kapell]]

Munkedals kommun, bildande, sammanslagningar och historia

Munkedalskolan

Möe kvarn

[[Nordbergska slöjdskolan]]

Pilegård

Rasrisker i Munkedal på 2000-talet. Småröd, Åtorp, Örekilsparken mm

Riks-2:an genom Munkedal

Risvarp

Rune Holms handelsträdgård

Saltkällans lastageplats

Saltkällans marknad

Schewenius Tryckeri, byggnaden i funkisstil

Sollidens Pensionat

[[Spritfabriken]]

Stale Gård

Stale Handel

Stenbron vid Munkedals herrgård

Stig "Härken" och hans kiosk

Tingshuset på Kviström, [[Gamla Tingshuset|gamla]] och [[Nya Tingshuset|nya]]

[[Thomas Thorild|Tomas Thorild]]

Trogens Charkuteri

Älvar: [[Örekilsälven]], [[Munkedalsälven]] och [[Kviströmsälven]]

Ödsby tegelbruk

Örekilsparken, historia

Självstudie Munkepedia

2023-04-04T13:52:58Z

192.168.1.1: /* Källhänvisningar */

MHF-WIki är vår egen "uppslagsbok". Här kan man lagra all information som inte direkt passar i Sofie eller på hemsidan.

== Orientering ==
MHF-Wiki är baserat på den öppna programvaran Mediawiki version 1.37 och arbetar med SQL databasen MySQL och med webserverprogrammet Apache. Alla dessa programvaror är fria att använda.

Här på MHF-Wiki lagrar vi sådant som vi vill hålla lätt sökbart och som inte direkt passar in på hemsidan, Facebook eller i Sofie.

Liksom på den "vanliga" "stora" wikipedian är det fritt för alla att skapa och redigera artiklar, med det krävs att man är inloggad för att kunna ladda upp bilder och filer. Man vinner också på att vara inloggad eftersom man då kan bevaka sina inlägg och lättare spåra ändringar som man gjort.

Vi har för närvarande inte någon webadress (URL) i formatet http://Munkedalswiki.se eller liknande. Istället anropas för närvarande MHF-Wiki genom IP-adressen "78.69.130.236/mediawiki/index.php/Huvudsida" till vår router på [[Munkedals hembygdsmuseum|Hembygdsmuseet]] som i sin tur styr trafiken till rätt dator och rätt mapp.

Eftersom IP-adressen inte är fast, utan dynamisk, kan det hända att den ändras, t. ex. efter ett strömavbrott. Det är därför viktigt att vi inte länkar till MHF-Wiki från alltför många ställen efter som de alla behöver uppdateras om IP-adressen ändras.

För närvarande finns det bara länkar till MHF-Wiki på två ställen som är åtkomliga för allmänheten, båda är på vår hemsida. Den ena är på startsidan, den andra på en sida som är ägnad åt MHF-Wiki och som man kan komma till via menyn på startsidan.

Vilken IP-adress som gäller kan man ta reda på genom att logga in på Museets VPN och därefter ta reda på IP-numret med t.ex. tjänsten https://ipnr.nu/

Klicka här för att se bilder på hur man kommer [[till MHF-Wiki från hemsidan]]

== Skapa användare ==
[[Fil:Skapa användare.jpg|miniatyr]]
Längst upp till höger finns '''inloggningen'''. Om man inte är inloggad har man möjligheten att logga in eller skapa ett konto. Klicka på "Skapa konto" och fyll i fälten. Kom ihåg att notera användarnamn och lösenord för framtida bruk.

Det är också så att man måste vara inloggad användare för att kunna ladda upp bilder och andra filer.

Fyll också i e-mail-adressen också. Den är viktig om man glömmer bort lösenordet, annars har vi mycket små möjligheter att återställa det (det lär gå, men det är krångligt). Längst ner på sidan med inställningar finns också en funktion för att bekräfta e-mail. Bekräfta gärna adressen. Då får du ett kvitto på att adressen är korrekt ifylld och att registreringen fungerar och du kan återställa lösenordet vid behov..

== Sökfunktion ==
Omedelbart under inloggningen finns sökfönstret. I detta kan man skiva in det som man vill söka på.

Wikipedia har en '''sökfunktion''' som återfinns i rutan "Sök" uppe i det högra hörnet. När du börjar skriva text i sökrutan kommer förslag i en rullista med länkar som leder direkt till artiklarna. Det går också att välja innehåller... längst ner i rullistan, som leder till en lista med sökresultat. Genom att klicka Enter i sökrutan eller på förstoringsglaset kommer du till sökresultatsidan, där du också kan göra mer avancerade sökningar. Det finns också flera möjligheter att begränsa sökresultaten genom att använda specialtecken (se nedan).

Läs mer om sökfunktionen på https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:S%C3%B6kning

== Redigera sida ==
Alla MHF-Wiki:s artiklar är skrivna av dess läsare. Du kan också bidra och får gärna göra det. Det är enkelt och du behöver inte ha något användarkonto utan kan börja ändra redan nu, till och med den här sidan. Ändringarna blir synliga så fort du har sparat sidan. Testa!

Klicka på "Redigera" som står i menyraden över artikeln så öppnar sig sidan i redigeringsläge. Så som sidan ser ut under redigeringen kommer den också att se ut när den sparats.

Man kan också välja "Redigera wikitext" men då kommer man att redigera i html-format vilket är mer komplicerat men i vissa fall nödvändigt. Bara för den vane redigeraren.

Läs mer om att redigera på https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Redigering

== Skapa ny artikel ==

Vår MHF-Wiki innehåller många '''artiklar''' men det saknas fortfarande många uppslagsord. Vem som helst kan skriva en ny artikel på MHF-Wiki, även om du inte har ett konto än.

Skriv uppslagsordet i sökrutan och tryck på förstoringsglaset. Var noga med stavningen. Om uppslagsordet saknas kommer det att synas i rött, och om kam klickar på den röda länken startas redigeringen av en ny artikel.

Känn ingen onödig stress. Att artikeln är grundläggande och genomarbetad är viktigare än att den är lång och omfattande. Den nya artikeln är enbart synlig för ''dig'' tills du väljer att spara den. Du kan även förhandsgranska artikeln eller avbryta allt utan att spara något.

Läs mer om att skapa en ny artikel på https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Att_skapa_en_ny_artikel

== Kategorisera sida ==
'''Kategorier''' är ett slags virtuella mappar för att samla artiklar inom gemensamma ämnesområden och göra det lätt för den som läser en artikel att hitta andra artiklar inom samma område. Artiklar kategoriseras genom att de märks med minst en kategori. Att märka en artikel med en kategori har två effekter:

# Kategorin visas längst ner i artikeln som en länk till kategorisidan. Till exempel ligger sidan du läser nu i Kategori:Wikipedia:Manual.
# Artikelns namn dyker upp som en länk i kategorisidans alfabetiska uppräkning av vilka artiklar som ingår.

Med hjälp av kategorier kan man alltså skapa alfabetiska förteckningar över existerande artiklar inom ett ämne. För att presentera information med annan sortering och för att även inkludera oskrivna artiklar är listor ett alternativ.

Läs mer om kategorier på https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Kategorier

== Källhänvisningar ==
Bra att ha. Referera till (helst beständiga) länkar på internet eller litteratur. Ökar trovärdigheten och gör det lättare att spåra var informationen kommer ifrån. Se separat artikel med exempel: [[Källhänvisning]],

Ladda upp bilder och media
[[Kategori:Självstudier]]

Något om min hembygd 05-1

2023-03-26T16:43:10Z

192.168.1.1:

Med dessa rader sammanfattas, för mig, några viktiga platser och händelser från min hembygd. Det är i Munkedal jag varit bosatt, med undantag av kortare perioder. ”Gullmarn” har betytt mycket och Korskälledalen där mitt föräldra-hem funnits sedan 1935, ”scoutstugan” och längst däruppe kyrkan och den gamla kyrkskolan. Tyvärr är den gamla skolan riven sedan några tillbaka. Där föddes jag. Min pappa hade sin första fasta tjänst där som folkskollärare. Där bodde vi tills vi flyttade några stenkast därifrån. Jag var då fyra år. De åren har präglat mej. Små fragment finns kvar av tiden. Jag gick även mina två första år i skolan där för lärarinnan Klara Nyqvist. De alltid svartklädda människorna, kvinnorna i sina svarta hucklen och männen i svarta rockar, hästarna ståendes utanför kyrkomuren tuggande hö eller i bästa fall havre. De väntade troget på sina kuskar både sommar som vinter på att kyrkobesöket skulle vara avklarat. Spiltan hemma i stallet väntade med sin värme eller skugga.

Den dova klangen av kyrkklockorna som oftast kallade till gudstjänst eller till begravning eller som på den senare delen av 1930-talet och in på 1940-talet också kallade människorna till skydd för den eventuelle lede ”fi” under krisåren.

Gullmarsfjorden med Svartsvik och Stora Bornö. Svartsvik hade sin brudpall, den finslipade bergformationen, där sägnen säger att ett brudpar dansade och dansade tills de dansade ned i fjordens djupa vatten. De här platserna har funnits med sedan tidig barndom. Min pappa hade tidigare byggt sig en kanot som nu väl kom till pass. Han tog en gång med mej från Svartsvik rakt ut mot Stora Bornö i den där kanoten. Vattnet med sina vågor skrämde mej den gången. Vågorna hade vita gäss. Min pappa var en äventyrare. Han bedyrade mamma och mej att till Stora Bornö skulle vi ta oss trots den hårda västliga vinden. Allt gick dock väl.
[[Fil:Foss Kyrkskola Munkedal år 1935.jpg|miniatyr|494x494px|Foss Kyrkskola, Munkedal år 1935Foto: Harry Karlsson]]
Det var i Svartsvik vi fann sileshår vid den lilla dagvattensamlingen i en bergs-skreva. Det var där jag första gången såg marelden. Skogen var gammelskog av gran med undervegetation av en mörk grön, mycket mjuk mossa. Jättegrytorna fanns också där. Pappa påstod att han på tidiga morgnar sett både vättar och små oförargliga troll bland torra granar och intill stubbarna.

Foss Kyrkskola har enligt uppgifter funnits sedan 1857. Min far tjänstgjorde där från v. t. 1930 – v. t. 1935. Lärarbostad var den lägenhet som fanns i direkt anslutning till den skolsal som fanns i bottenplanet. Här fanns även ett omklädningsrum tillika matplats för eleverna. Omklädningsrummet hade väggfasta bänkar och en liten kopparbehållare med en liten kran. Behållaren var fastsatt på en vägg för att förse barnen med ganska färskt vatten. Här åts medhavda smörgåsar i bästa fall med något pålägg och ljummen mjölk. Här fanns också en vedkamin modell större. Jag kan inte komma ihåg att den användes. Vatten hämtades i galvaniserad hink från en brunn nedanför skolan.

Vid sju års ålder började jag skolan i just denna skolsal för Klara Nyqvist, var-för jag minns från den tiden, och mycket har berättats av mina föräldrar, samt att gamla bilder har hjälpt mig att minnas. De berättade för mig att de såg en mus, kanske en råtta, vilken hoppade omkring i min säng, när jag var något år gammal. Detta föranledde full aktivitet av de bägge skräckslagna föräldrarna. En cykeltur till Järnhandeln eller var det till [[Axel Sohlberg AB|Sohlberg]]<nowiki/>s för att inköpa några kilo gipspulver för att blanda vatten, gips och krossat glas. Pappa kröp omkring på golvet och tätade utmed golvlisterna och andra håligheter. Detta gjorde susen. Inga fler besök i min säng efter denna insats av dessa små rackare.

På andra våningen fanns en lite mindre lägenhet. Denna användes till lärare som vikarierade för kortare perioder. Jag vill minnas att på 1940-talet bodde där två syskon, Maria och David Frisk. Maria städade i skolan och brodern David var en f.d. indelt soldat.

De gamla grindarna, mellan de enligt mig, höga stenstolparna fanns då. Det var välsmidda vackra grindar där jag enligt mina föräldrar ofta stod och tittade ut. Det finns på fler av de foton jag har i mitt lilla album från de första åren där jag står med en liten kappsäck för att resa till ''”tömsta”.'' Intill dessa grindar fanns och finns än i dag, ett stort kastanjeträd med på våren underbart vackra blomsterställningar. Ett päronträd fanns också någonstans i närheten.

Således har [[Foss Kyrkskola]], Svartsvik och Korskälledalen betytt väldigt mycket för undertecknad och fortfarande sätts minnena i rullning, trots alla de stora förändringar som skett och fortfarande sker.

Korskällan där nu Vårdcentralen finns var ett eldorado för oss barn i trakten att där kunna använda våra kälkar och hemmagjorda skidor. Där fanns ju källan också, vilken var spännande att glänta på den lucka som fanns där. Vattnet blänkte olycksbådande därinne under plåttaket. Dalen såg annorlunda ut då. Alträden fyllde upp dalen. En gångstig upp mot kyrkan fanns där jag kunde ta mig upp till Kyrkskolan. Den sista biten var jag tvungen att gå förbi nuvarande gravkapellet. Lite så där för en sjuåring, men man lärde sig att inte vara rädd. Minnesbilderna finns långt därinne. Ju äldre man blir, ju mer nostalgisk blir man.

''Gunnar Karlsson''
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 05-1]]

MHF PC-9

2023-03-13T17:28:32Z

192.168.1.1:

Dell Optoplex 3070

Inköpt från Teleradio och installerad januari 2021

Användare: MHF

Installerade program Office 2019: Access, Word, Excel, Outlook mm.

XAMPP är installerat, används för MHF-Wiki

Används för medlemsregistret

Enhetsnamn MHFPC-9

Processor Intel(R) Core(TM) i5-9500T CPU @ 2.20GHz 2.21 GHz

Installerat RAM-minne 8,00 GB (7,81 GB går att använda)

Enhets-ID 0DC5A34F-29B9-4AE3-8714-16645F478893

Produkt-ID 00330-53229-75465-AAOEM

Systemtyp 64-bitars operativsystem, x64-baserad processor

Penna och pekskärm Penn- eller tryckinmatning är inte tillgängligt för den här bildskärmen
[[Category:Datorer]]

En resa till Göteborg 08-1

2023-03-13T17:19:08Z

192.168.1.1: länkar

'''I artikeln berättar Gunhild Blomberg från [[Stale gård]] om en resa per cykel som hon gjorde i slutet av 1920-talet. Texten skrevs någon gång på 70- talet i samband med en studiecirkel i ämnet ”Att tala inför andra”. Gunhild var född 1907 och dog 1983.'''

Resan som jag ska berätta om är inte på något sätt märkvärdig. Den företogs för över fyrtio år sedan tillsammans med en god vän. Hur det hela började har jag glömt nu men någon väl förberedd och planerad resa var det inte. Men resdag, färdsätt och mål hade vi bestämt. Färdsättet var cykel och målet var Göteborg.

På utsatt dag och tid gav vi oss iväg. Det var en klar och vacker morgon i slutet av juli och cyklarna rullade lätt. Komna till [[Småröd]] stannade vi. Vi skulle väl ha lite godis i affären kan jag tro. Farbror Herman kom ut och sin vana trogen frågade han:

- Hörre ska di hän?

Vårt svar att vi var på väg till Göteborg togs som ett skämt.

- Få nu se hur långt di kommer.

Vi trampade på och rastade när vi kom till Skeppsviken, där vi åt smörgås och drack halvvarm mjölk, badade och gjorde oss god tid. Vi skulle övernatta på Funneshult. Där hade jag en Dinglekamrat, Elsa, och jag hade ringt henne och varskott att hon kunde vänta två landsvägsriddarinnor. På Funneshult blev vi hjärtligt mottagna och förplägade. Elsa hade två bröder som var si så där sex till åtta år äldre än vi. De tog oss med på en roddtur på den lilla idylliska Funneshultsjön. Månen stod full och grann över trädtopparna så det var bäddat för romantik. Vi sa inte du till varandra och vi var för blyga att föreslå titelbortläggning. Att pojkarna skulle föreslå det kunde alls inte komma i fråga.

Så blev det morgon den andra dagen.

Efter frukost och med goda råd hur vi skulle åka, var vi redo att resa vidare. Det började mulna och vi hörde åskan mullra och till slut hällregnade det. Vid ett tillfälle körde jag vält i leran och min kamrat var obarmhärtig nog att gapskratta. Jag hade sinnesnärvaro nog att skratta med och så var den malören glömd. Vi sökte skydd i en lada medan det regnade som värst och där fick vi stanna flera timmar medan regnet skvalade. Under tiden förhörde vi varandra på psalmverser. Vi hade psalmbok med och lärde oss psalmen Gläns över sjö. Den pluggade vi tills den gick som ett rinnande vatten.

Så småningom blev vädret bättre så vi kunde fortsätta den avbrutna färden och mot kvällen var vi framme vid Romelanda kyrka. Där hade vi en gemensam bekant som vi utan förvarning skulle våldgästa. Det blev öppna famnen och den äkta tvåmanssängen i kammaren att sussa i.

Så blev det morgon den tredje dagen och vackert väder.

Efter tack och farväl bar det nu vidare. I dag skulle vi nå målet för vår färd. I Kungälv rastade vi. Satt på en bänk på det lilla torget och skrev några vykort och tyckte livet var ganska gott. Så åkte vi färjan över till Hisingen. Nu var vi ju nästan framme och vi tog oss till Kårtorp, som då var rena rama landet, där vi hos bekanta tänkte få lots till Örgryte. Det var en snäll och tjusig pojke som på någon sorts paketbil körde oss och cyklarna dit vi skulle.

Efter prat och kaffedrickning skulle vi söka någonstans att ligga över natten. En av våra vänner skulle visa oss vägen och vi ledde cyklarna genom stan och vår ciceron lämnade oss vid Frälsningsarméns hotell. Vi ursäktade oss att vi var smutsiga och jag minns att vi fick till svar:

- Det är inte farligt med den smuts som går att tvätta av.

Där blev vi verkligen väl omhändertagna på alla sätt. Något nattklubbsliv förekom inte på den tiden, inte vad vi visste i alla fall, utan vi kom i säng så fort vi kunde.

Och så vart det morgon den fjärde dagen.
[[Fil:Gunhild Blomberg med sin cykel.jpg|miniatyr|Gunhild med sin cykel av märket Husqvarna. ''Fotot taget vid Åtorp 1945'']]
Nu skulle vi se på stan! Vi strosade neråt hamnen och där låg [[ångaren Munkedal]]. Om vi skulle fråga när den går och så följa med hem? Sagt och gjort, vi går ombord och frambär vårt ärende. Båten ska gå om någon timme och vi får följa med. Nu blir det bråttom! Vi handlar lite smått och gott, bland annat köpte jag en bok av Emelie Flygare Carlén. Fem kronor reserverades till biljetten. Hämta cyklarna och iväg till båten.

Så mycket av Göteborg hade vi inte sett men vi hade mött så mycket av värme och hjärtlighet under dessa dagar så det var behållning nog.

Det var bara vi två och besättningen med på båten och vi hade en härlig sjötur tills vi så småningom gick iland vid Munkedals hamn. Våra fem kronor fick vi behålla, vi fick åka gratis.

Där skildes våra vägar. På den tiden gick det så kallade ”lilla tåget” mellan hamnen och Munkedals bruk och jag åkte hem med det och så var Gunhild Gabriella Teresia hemma i fadershuset igen och med en liten travestering: Nog finns det mål och mening med vår färd men det är vägen som är mödan värd.

''Text: Gunhild Blomberg''

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 08-1]]

Svarteborgs kyrkböcker

2023-02-27T15:43:57Z

192.168.1.1:

Kyrkböcker från Svarteborg, renskrivna av Gustav Hermansson

När den OCR-tolkade textfilen skall läggas in görs detta som oformaterad Wikitext, detta för att sökfunktionen att söka direkt i böckerna från wikin:s sökmotor skall fungera någorlunda. Alla radbrytningar och formateringar är troligen inte korrekta. Med viss försiktighet är det därför fritt fram för alla att arbeta igenom böckerna så att alla felstavningar och onödiga mellanslag försvinner och radbrytningar blir tillrättade.

Se exempel i inledningen av dödsbok 1690-1699

Webläsarens (t.ex. Google Chrome:s) sökning på sida fungerar bättre, men då måste man ju öppna rätt sida först.

Förkortningar:

DB = Dödsbok

FB = Födelsebok

VB = Vigselbok

Här nedan följer förordet som Gustav Hermansson skrivit.

Den scannade pdf-filen finns som länk överst på sidan

Svarteborgs Kyrkoböcker

För femton år sedan började jag med släktforskning,då fick jag resa
till Lansdarkivet i Göteborg där arkiveras församlingarnas alla gamla
kyrkböcker förvaras.Från 1688 och till 1897.
Dessa resor blev både arbetssamt och dyrbart.Därför köpte jag en mik-
rofilmapparat och filmer för Svarteborg,Håby,Foss med fl.socknar.
Detta underlättade mycket att kunna sitta hemma och plocka fram de
Olika grenarna i släkten.Men även detta gick för långsamt.

Och då torpinventeringen med 6 studiecirklar började hade jag mikroläst
och skrivit av alla torp och backstugor i de 6 rotarna i svarteborg
så att varje studiedeltagare fick ett expl.i den rote de var med,

Sedan Husförhörslängderna,Födelseböckerna,Vigselboken.och Dödboken.
Detta utgör för.
Svarteborg Husförhörslängd åren 1803-1896 Handskrivna sidor 1887
Födelsebok " 1699-1897 tt 2412
tt tt
Vigselbok " 1690-1860 395
tt Dödbok " 1690-1860 tt 931
5625

" Husförslängd " 1803-1896 1022
"
" Torp O.backstug.1803-1896 Maskinskrivna I'. 585
. Födelsebok " 1690-1860 " 724
Vigselbok " 1690-1860 " 113
n "
2 Dödbok " 1690-1860 tt 207
2651

För Håby Vigselbok " 1690-1861 Handskrivna . 145
It Berfendal " " 1690-1859 tt " 59
. Födelsebok " 1690-1860 n . 406
tt
610

K_1
Efterson detta är framtaget av mickrofilm och därtill ur Svarteborgs
födelsebok som anses vara mycket svårläst.Reserverars för fel som jag
eller andra orsakak.
Detta till trots tror jag det skall komma till stor nytta och
underlätta sökandet av efter våra rötter för dem som har sina anor
från Svarteborg.

Dingle den 9-1-1991

c

Gustaf Hermansson Dingle.

[[Kategori:Kyrkböcker]]

MHF PC-12

2023-01-02T17:44:35Z

192.168.1.1:

HP Compac SC3

Inköpt från Hem-data i Skredsvik och installerad januari 2023
Processor AMD Athlon II X2 245 2,90 MHz
RAM 2GB
HD
Operativsystem W10 Home ,32 bitars, x64 baserad processor

Användare: MHF (och HP Compac)

Installerade program:

Office 2007: Access, Word, Excel, Outlook mm.
Adobe reader
[[Kategori:Datorer]]

MHF PC-12

2023-01-02T17:44:08Z

192.168.1.1: Skapade sidan med 'HP Compac SC3 Inköpt från Hem-data i Skredsvik och installerad januari 2023 Processor AMD Athlon II X2 245 2,90 MHz RAM 2GB HD Operativsystem W10 Home ,32 bitars, x64 baserad processor Användare: MHF (och HP Compac) Installerade program: Office 2007: Access, Word, Excel, Outlook mm. Adobe reader'

Hänt sedan sist 09-2

2022-10-31T08:50:47Z

192.168.1.1: Skapade sidan med ' == Gökotta == Traditionsenligt hölls gökotta med friluftsgudstjänst på Kaserna på Kristi Himmelsfärdsdag den 21 maj. == Bruksskolan firar 50-år == I år är det 50 år sedan Bruksskolan startade sin verksamhet. Det var på vårterminen 1959 som det hela startade. Då ersattes skolsalarna i Fabriksskolan (3 st), Lycke skola (2 st) och Önnebacka skola (2 st) med de nya i Bruksskolan. I samband med detta firande hade Hembygdsföreningen samlat in skolkort över a...'

== Gökotta ==
Traditionsenligt hölls gökotta med friluftsgudstjänst på Kaserna på Kristi Himmelsfärdsdag den 21 maj.

== Bruksskolan firar 50-år ==
I år är det 50 år sedan Bruksskolan startade sin verksamhet. Det var på vårterminen 1959 som det hela startade. Då ersattes skolsalarna i Fabriksskolan (3 st), Lycke skola (2 st) och Önnebacka skola (2 st) med de nya i Bruksskolan. I samband med detta firande hade Hembygdsföreningen samlat in skolkort över alla klasser som fanns i Bruksskolan just år 1959. Fotona var ordande i en liten utställning i skolan och finns nu tillgängliga i museet.

== Wiknerspelen ==
På midsommardagen hölls Wiknerspelen som vanligt på Kaserna. Klockan 12 slog portarna upp och de första besökarna kunde komma in. Många var försedda med paraply eller regnkläder, för himlen kunde inte hålla tätt. Midsommarvädersproblem kan man säga.

Programmet inleddes med att Hembygdsföreningens ordförande Sverker Balksten, som hade klättrat upp på kvarnstenen tillsammans med fanhållaren Yngve Carlsson, hälsade alla välkomna till 2009 års Wiknerspel. Programmet började med friluftsgudstjänst från scenen, ledda av pastor Bo Sandberg. Gudstjänsten följdes av folkdansgillets dansuppvisning och därefter midsommardans kring den vackra majstången .

''Bild''

''Dansuppvisning av folkdansgillet Foto: Red.''

''Barn och vuxna i dans kring stången Foto:Red''

''Munkedals två duktiga unga folkmusikanter underhöll från scenen . de spelade många instrument såsom nyckelharpa, gitarr, säckpipa?'', ……. Kolla med Björn

''Kåsören Andreas T Olsson underhöll med många fyndiga och roliga kåserier.''

Avslutningsvis fick publiken se Munkedals eget teatersällskap Hovnarrarna spela upp den egenskrivna och -regisserade teaterpjäsen "Rövarna i Tjuvsten", en ruskig historia.

På bilden ser vi Ingvar Lundqvist sittande framför son Volvo P1800 och SMV-husvagn Flera veteranbilar hade ställt upp.

''Inne Pontus Wiknerstugan satt Märta Dahlberg och Alva Savemo med karda och spinnrock.''

I bagarstugan bakades läfsor på löpande band och från kaféet såldes kaffe med dopp, korv och glass. Många fina saker kunde köpas från de många utställarna.

== Slåttergille ==
Precis i mitten av juli månad var det så dags för årets slåttergille. Utrustade med liar och räfsor avverkades gräset på sluttningen nedanför scenen ned mot sjön. Detta sker årligen för att dels behålla en slåtteräng med en rik flora samt ge möjlighet för nya personer att lära sig den ädla konsten att slå med lie. Många tror att det är lättare och går fortare att slå med trimmer men detta kan verkligen ifrågasättas när men ser hur fort det går att slå med en skarp lie. Det krävs givetvis både bra lie, viss kunskap och nödvändiga muskelkrafter för att gå iland med uppgiften. Vi ser redan att efter några års regelbunden lieslåtter så ökar florans artrikedom.

== Arbetet på Kaserna ==
Hembygdsgården på Kaserna besöks årligen av massor av människor, kanske några tusen. Många njuter av den vackra platsen. Detta sker därför att platsen är så vacker och välvårdad. Massor av arbete sker under hela sommarhalvåret. Gräsmattorna slås ofta en gång per vecka, rabatter skall rensas, buskar klippas och sly hållas i schack. Dessutom skall de åtta olika byggnaderna underhållas. Därtill kommer behovet av att vårda de olika föremål som finns där. Under året har golvet i friluftsscenen delvis bytts ut, många fönster på flera av byggnaderna har målats, ett tak har byggts bakom smedjan och ett extra golv har lagts i logens ränne för att skapa bättre plats. En av droskorna har fått en nödtorftig lagning men mycket återstår både på denna och många andra föremål.

Bagarstugan har varit uthyrd flertalet av sommarens helger.

''Gun- Britt Fors, Inger Fredriksson och Alva Savemo gör rabatten fin.''

== Föremålsinventering ==
På museet har stundom arbetat upp till 12 personer med att gå igenom och inventerat föremålen. Mycket arbete återstår. Dessutom har föremålen i Kikerudstugan inventerats efter samma metoder . Detta senare är ett samarbete med Södra Valbos hembygdsförening.

== Bildvisningar ==
Bilder ur museets stora bildsamlingar har visats för allmänheten i Museet. Dessutom har bilder visats för flera andra grupper.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 09-2]]

Artiklar att skapa

2022-10-24T16:31:28Z

192.168.1.1: länk

'''Förslag till artiklar. Tag bort rubriken när artikeln är skapad/Lennart.'''

Baaz affär i Lyckebacken

Bad-och tvättstugan vid Bruket, Fabriksvägen

Bergrummet Greger

Bertil Anderssons cykelaffär på Stale

Björid och Björid damm

[[Bagargården|Blomqvists bageri vid station]] och på Lycke

Boforsförrådet (mittemot badhuset på Fabriksvägen)

Bohusbanan

Bron i Örekilsparken

Bruksskolan

Bruksvägen

Bryggarns (vid f.d. Sohlbergs) Munkedals vattenfabrik?

Brålands gård med laxfiske

[[Elleborg|f.d. Järnvägshotellet? (Silveréhns hus)]]

Finska barnhemmet

[[Firma Arthur Hansson]] i Munkedal

Fjälldraken

Flottarleden

Flottning på Kärnsjön

Folkets Hus på Stale

Foss Kyrka

Fryshusen på Stale och Kviström

Futten, Futtebäcken

Föreläsningssalen

Galgbacken

Garveriet vid Hedeholm

Gjuteribacken

Gottfrid Boursette

[[Göran Langenskiöld]]

Handelsföreningen på Stale

[[Hanssonska huset]]

Hedeholm

Hede Skola

Hermanssons sportaffär

Håby Ring

Hästeskedet crossbana

Hästeskedsmossen avfallsdeponi

Kamstorp (Kampstorp)

Kanalen till Munkedals AB

Kockens grav

Kockens grotta (på östra sidan av Kärnsjön)

Konsumentföreningen i Munkedal, Stale och på station samt Konsum Lycke

Kviströmsbron

Landstormsförrådet

Lycke skola

Munkedals båtklubb, Risvarp

Munkedals Cementgjuteri

Munkedals Idrottsplats

Munkedals Hamn

[[Munkedals herrgård|Munkedals Herrgård]]

Munkedals Järnväg

Munkedals kapell

Munkedals kommun, bildande, sammanslagningar och historia

Munkedalskolan

Möe kvarn

[[Nordbergska slöjdskolan]]

Pilegård

Rasrisker i Munkedal på 2000-talet. Småröd, Åtorp, Örekilsparken mm

Riks-2:an genom Munkedal

Risvarp

Rune Holms handelsträdgård

Saltkällans lastageplats

Saltkällans marknad

Schewenius Tryckeri, byggnaden i funkisstil

[[Spritfabriken]]

Stale Gård

Stale Handel

Stenbron vid Munkedals herrgård

Stig "Härken" och hans kiosk

Tingshuset på Kviström, [[Gamla Tingshuset|gamla]] och [[Nya Tingshuset|nya]]

Tomas Thorild

Trogens Charkuteri

Älvar: Örekilsälven, Munkedalsälven och Kviströmsälven

Örekilsparken, historia

Kvistrum, centralort för rättsskipning 15-2

2022-10-01T13:03:18Z

192.168.1.1: länkar

'''(Utdrag ur uppsats författad av [[Gunnar Dahlqvist]]).'''

[[Fil:9 Tingshuset i Munkedal.jpg|miniatyr]]
'''Kviström har sedan urminnes tider sålunda varit en centralort för rättsskipningen. Detta gjordes klart i skrifter av distriktsåklagare Gunnar Forsström och den välkände forskaren Sven Rydstrand'''.

Vid studier i Riksarkivet i Oslo har det framkommit att Foss lagsaga som namn förekommit i Norske herredagsdomar och i Norske Rigs-Registranter. Tingsförhandlingarna hölls dock i Foss prästgård eller i dess omedelbara närhet. Efter föreningen med Sveriges rike år 1658 hölls ting först i gästgivargården och i samband med 1734 års rättegångsbalks införande stadgades, att tingsförhandlingarna skulle hållas i särskilda domstolslokaler. Då tillkom det [[Gamla Tingshuset|första tingshuset]] år 1734, en efter dåtida mått ansenlig byggnad av trä i två våningar. Den inrymde en stor tingssal i första våningen. Denna byggnad revs i början av 1920-talet, sannolikt år 1922. Den var belägen vid nuvarande Stalevägens anslutning till den gamla riksvägen. På tingsstället fanns det också ett häradshäkte, som revs på nittonhundrafemtiotalet.

År 1912 bestämdes att ”tingshusbyggnadsskyldige” ska bygga [[Nya Tingshuset|nytt tingshus]] på Skanskullen. Byggnadsdirektion tillsattes under ordförandeskap av nämndeman H E Johansson från Flat i Lyse. Ritningarna upprättades av arkitekt R Lange i Göteborg, och byggnadsentreprenör blev R Christensson i Lysekil. Rörläggare Granberg i Lysekil utförde Va-anläggningarna. Otto Werner i Strömstad levererade möbler och inredning. Kontrollant för det hela hade varit byggmästare E A Hansson från Kållered. Vidare hade vagnsbod och stallbyggnad utförts av Magnus Andersson i Klageröd.

Den röda kyrkliknande byggnaden, Sunnervikens nya tingshus, invigdes måndagen den 3 september 1917 i närvaro av biskop Rodhe, borgmästare Neiglick i Uddevalla, häradshövding Bäärnhielm Kungälv, t.f. Häradshövding V Rydén, riksdagsmän i Sunnerviken, nämndemän, kronofogde, byggnadsdirektionens medlemmar m.fl.

Högtidstalet hölls av Biskop E H Rodhe. Han yttrade bl.a.: ”Vi hava samlats här för att inviga detta tingshus, för det ändamål, för vilket det är uppfört. Att avskilja för ett särskilt ändamål är att helga detsamma och detta bör ske genom Guds ord och bön”. Därför ville talaren göra invigningen till en gudstjänst.

Betraktelsen hölls över Pauli ord, ”Och allt det i gören, med ord och gärning, gören allt i Herrens Jesu namn, och tacken Gud och Fadren genom honom”.
[[Fil:Planritning Tingshuset Munkedal.jpg|miniatyr|Planritning av tingshuset]]
Ordföranden i tingshusbyggnadsstyrelsen H E Johansson lämnade sedan en utförlig historik över byggnadens tillkomst, varefter han överlämnade tingshuset till Domsagan och Häradsrätten.

Därpå yttrade t.f. Häradshövding Hydén: ”Som ställföreträdare för den ordinarie domaren militieombudsman A Östergren har jag att mottaga tingshuset. I gamla tider, då det ej fanns krav på hastigare rättsskipning, voro de gamla, otidsenliga tingshusen användbara, men utvecklingen har gjort krav på att större snabbhet i rättsskipningen framställts. Denna byggnad skall städse bli en prydnad för trakten och nejden”. Talaren slöt med att förklara tingshuset invigt.

Bohusskalden Fredric Nycander från Åby föredrog därefter från tingshusets trappa en för tillfället författad dikt.

Efter detta anordnades kl. 2.30 en festmiddag på Grand Hotel i Uddevalla för ett antal av 114 prominenta personer.

Text i utdrag är hämtad från [[Gunnar Dahlqvist]]<nowiki/>s uppsats.

Bilder: Från museets samlingar.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 15-2]]